Denna andel minskade sedan till 33 procent år 1952 och ligger idag på endast cirka 13 procent av hushållens totala utgifter.
Denna trend är inte unik för Sverige; liknande mönster observeras internationellt där hushåll i många jämförbara europeiska länder, tack vare ekonomisk tillväxt och ökade disponibla inkomster, spenderar en allt mindre andel av sina inkomster på livsmedel.
"Om vi idag lade lika stor andel av våra inkomster på livsmedel som vi gjorde i början av 1900-talet, skulle hushållens matutgifter ligga på ungefär 16 000 kr per månad. Nu spenderar hushållen istället cirka 4 600 kr på livsmedel varje månad och ökar sin konsumtion av andra varor, där den största delen går till boende," säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.
Trots att en mindre andel av hushållens konsumtion går till dagligvaror idag, är det viktigt att notera att totalkonsumtionen har vuxit så pass att även livsmedelsbranschen fortsätter att växa, enligt ett pressmeddelande från Svensk Dagligvaruhandel.
Idag går den största andelen av den disponibla inkomsten till boende, vilket i genomsnitt står för 24 procent av hushållens utgifter.
Övriga stora kostnadsposter inkluderar rekreation och kultur, såsom datorer och böcker, vilket står för 12 procent, och transporter och fordon, som också upptar 12 procent.
Personliga hygienartiklar och försäkringar samt andra varor och tjänster står för 11 procent.
Utgifter för restauranger, caféer, hotell och annan övernattningsservice uppgår till 7 procent.
Den disponibla hushållsinkomsten har ökat med cirka 70 procent mellan 1995 och 2022.
Rapporterna framställs på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel och är ett samarbete mellan ekonomidoktorn och rådgivaren Fredrik Bergström samt HUI Research.
