Ida Hansson
Vladimir Putin har beskrivit invasionen av Ukraina som en kamp för landets suveränitet. Men parallellt med kriget har Ryssland blivit allt mer ekonomiskt beroende av Kina.
De territoriella framgångarna i Ukraina är begränsade.
Däremot har Moskvas handel, finansiering och energiexport i snabb takt förskjutits österut.
Enligt Kyiv Independent har västvärldens sanktioner och den utdragna konflikten kraftigt minskat Rysslands alternativ.
Handel i obalans
Kina är i dag Rysslands största handelspartner och står för omkring en tredjedel av exporten och mer än en tredjedel av importen.
Före invasionen var Europa den dominerande marknaden.
Nu har Europas andel rasat till en bråkdel, enligt analyser som Kyiv Independent hänvisar till.
Även den kinesiska valutan har fått en nyckelroll. Andelen handel i renminbi har ökat från marginella nivåer före 2022 till omkring en tredjedel av den totala handeln.
Risk för beroende
Säkerhetsexperten Dumitru Minzarari säger till Kyiv Independent att Ryssland dras in i ett asymmetriskt partnerskap med Kina, där Moskva kan tvingas göra eftergifter som på sikt påverkar självständigheten.
Samtidigt bedömer han att Kreml ser situationen som hanterbar på kort sikt och räknar med att kunna undvika ett direkt politiskt beroende inom känsliga områden.
Eftersom stora delar av olje- och gasexporten nu går till Kina, ofta till rabatterade priser, har Beijing fått ökat inflytande över ryska intäkter.
Ekonomin pressas
Kriget innebär stora kostnader.
Under 2025 uppgick utgifterna för kriget till motsvarande över sex procent av BNP, enligt Kyiv Independent.
Inflation och höga räntor har ytterligare belastat ekonomin. Styrräntan nådde rekordnivåer under 2024 innan den sänktes något i slutet av året.
För första gången har Ryssland dessutom lånat i kinesisk valuta och planerar att i större utsträckning ersätta skulder i dollar och euro med lån i renminbi.
Samarbete med gränser
Trots talet om en nära relation är samarbetet inte friktionsfritt.
Kina stärker sitt inflytande i Centralasien, ett område som traditionellt setts som ryskt intresseområde. Samtidigt har Beijing ännu inte offentligt bekräftat byggandet av den planerade gasledningen Power of Siberia 2.
När västländer svartlistade stora ryska energibolag pausade flera kinesiska aktörer sina inköp av rysk olja, av oro för sekundära sanktioner.
Putin har hittills inte signalerat några större kompromisser i kriget. Men med ökande ekonomisk press och minskade intäkter kan beroendet av Kina bli en allt mer avgörande faktor för Kreml.
Källor: Kyiv Independent
