Ida Hansson
Att följa med till affären har länge varit en del av hemtjänstens stöd.
Nu ersätts det i många kommuner av digitala matbeställningar.
Enligt Nyheter24, som hänvisar till en kartläggning från Sveriges Radio, har minst 120 kommuner slutat erbjuda fysiska butiksinköp inom hemtjänsten.
Av landets 290 kommuner har 228 svarat på SR:s enkät, och förändringen har vuxit fram snabbt under de senaste fem åren.
Effektivisering i fokus
Bakgrunden beskrivs som en hemtjänst med begränsade personalresurser.
I P4 Värmland uppger en företrädare för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att digitala inköp är en effektiviseringsåtgärd. Tanken är att frigöra personalens tid till andra omsorgsinsatser.
I praktiken innebär det att livsmedel beställs online via upphandlade leverantörer i stället för att personal och brukare går till en fysisk butik.
Digitalt utanförskap
Samtidigt pekar Nyheter24 på att omställningen kan bli svår för många äldre.
Enligt siffror från Internetstiftelsen saknar 25 procent av svenskar över 65 år e-legitimation. I gruppen över 75 år är andelen 44 procent.
När inköpen sker digitalt kan krav på identifiering bli ett problem. Nyheter24 har tidigare rapporterat om ett fall där en kommun tvingades byta leverantör efter att identifiering med BankID blivit obligatoriskt till följd av en betallag som trädde i kraft den 1 januari 2023.
Klarade inte tempot
I ett inslag i P4 Värmland berättar en man i 85-årsåldern i Kils kommun, som kallas ”Johan”, att han inte klarade övergången till digitala inköp. Han har nedsatt syn och upplevde att beställningsmomentet gick för fort.
– Det blev så väldigt högt tempo. Det blev omöjligt för mig att hantera den saken.
Han valde till slut att avstå från den digitala tjänsten och får i stället hjälp av en vän med inköpen.
Källa: Nyheter24
