Uppgifterna visar en dramatisk ökning av terrorrelaterade utredningar som rör minderåriga.
Just nu läser andra
Populära spelplattformar, som länge har setts som säkra digitala lekplatser, granskas nu allt noggrannare. Den bilden kan dock behöva omprövas, eftersom experter på terrorbekämpning säger att extremistgrupper i allt högre grad använder dessa miljöer för att nå barn.
En ny analys från Tactics Institute for Security and Counter Terrorism visar att uppgifter från Förenta nationernas terrorutredare i Europa och Nordamerika pekar på en kraftig ökning av minderåriga som kopplas till terrorrelaterade ärenden. Det väcker oro över hur radikala ideologier sprids på nätet.
Förenta nationernas verkställande direktorat för kommittén mot terrorism har funnit att minderåriga nu står för 42 procent av terrorutredningarna i Europa och Nordamerika – tre gånger så mycket som 2021.
Enbart i Europa ligger andelen mellan 20 och 30 procent.
Enligt analysen visar opublicerade siffror från International Centre for Counter-Terrorism i Haag att vissa misstänkta är så unga som 12 eller 13 år.
Läs också
Thomas Renard, centrets direktör, beskrev ökningen som ”chockerande” och sade att den saknar motstycke.
Det största problemet är att extremistiska rekryterare anpassar sig snabbare än myndigheterna och utnyttjar digitala plattformar på sätt som regeringar har svårt att bemöta.
Virtuella världar utnyttjas
Forskarna vid Tactics Institute säger att spelplattformar som Minecraft och Roblox har använts för att sprida propaganda och återskapa verkliga illdåd, däribland moskéattackerna i Christchurch 2019.
Anpassade digitala miljöer ska enligt uppgifter ha glorifierat våld och spridit hatretorik.
Jean Slater, som studerar extremistiska rörelser, varnar för att barn ofta utgår från att dessa plattformar är fullt ut modererade. Den upplevda tryggheten kan göra dem sårbara för vuxna som utger sig för att vara jämnåriga och gradvis introducerar radikala idéer.
Läs också
Roblox och Microsoft, som äger Minecraft, uppger att extremistiskt material är förbjudet. Företagen hänvisar till verktyg baserade på artificiell intelligens, mänskliga moderatorer, chattfilter och föräldrakontroller som skyddsåtgärder. Specialister invänder dock att privata servrar och krypterade kanaler fortfarande är svåra att övervaka.
Fall väcker oro
Analysen från Tactics Institute noterar att flera brottmål visar hur radikalisering på nätet kan förflyttas till den fysiska världen.
I Storbritannien greps en 15-årig flicka som hade påverkats av en nynazistisk kontakt i Texas efter att ha laddat ner manualer för bombtillverkning och uttryckt planer på att attackera en synagoga. Hon tog senare sitt liv.
I Estland identifierade myndigheterna 2020 en 13-årig pojke som ledare för en internationell nynazistisk grupp som samordnade sig via Telegram. Analytiker säger att sådana fall visar hur snabbt minderåriga kan få inflytande inom extremistiska nätverk utan att föräldrarna är medvetna om det.
Även om inte alla radikaliserade ungdomar blir våldsamma, tyder institutet på att den uppåtgående trenden blottlägger brister i tillsynen på nätet.
Läs också
Bortom spelet
Spelande är ofta bara den första kontaktpunkten. Forskare beskriver ”trattstrategier” som för unga användare från etablerade plattformar som TikTok och X till privata forum på Discord eller Telegram, där indoktrineringen fördjupas.
Brottsbekämpande myndigheter i USA och Kanada har varnat för transnationella ”com-nätverk” som pressar minderåriga till självskadebeteende, sexuell exploatering och våld samt använder inspelat material för utpressning.
Tactics Institute noterar att den tidigare nynazisten Arno Michaelis säger att rekryteringen nu även sträcker sig in i miljöer som föräldrar uppfattar som harmlösa. Familjer rapporterar om förödande konsekvenser, där vissa tonåringar bryter kontakten efter att ha knutit intensiva ideologiska band på nätet.
Källor: Tactics Institute for Security & Counter Terrorism; Förenta nationernas verkställande direktorat för kommittén mot terrorism; International Centre for Counter-Terrorism; uttalanden från brottsbekämpande myndigheter