Mimmo Wiestål Fischetti
Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vill inte låsa Sverige vid ett absolut nej till kärnvapen på svensk mark – även om dagens linje ligger fast. I ett skärpt säkerhetsläge i Europa, med krig i närområdet, menar hon att man ”egentligen” inte bör utesluta något på förhand.
– ”Egentligen tror jag inte man ska utesluta någonting när vi har ett så allvarligt säkerhetspolitiskt läge i Europa”, säger hon.
Utspelet kommer samtidigt som Sverigedemokraterna öppnar för att kärnvapen kan behöva placeras i Sverige även i så kallade gråzonssituationer – mellan krig och fred, enligt TV4 Nyheterna.
SD trycker på – talar om ”gråzon”
SD:s utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson säger att Sverige börjar befinna sig i något som liknar en gråzon och att kärnvapen kan behöva finnas i landet för att stärka avskräckningen mot Ryssland, enligt TT.
Det sätter press på en redan känslig diskussion: Sverige är Natomedlem, men har samtidigt haft en tydlig politisk hållning att kärnvapen inte ska finnas på svensk mark i fredstid.
Utrikesministern: USA står för avskräckningen
Maria Malmer Stenergard betonar att Sveriges kärnvapenavskräckning i första hand vilar på USA genom Natomedlemskapet – med viktiga europeiska komplement i Storbritannien och Frankrike.
Men hon gör också klart att en verklig kursändring inte kan ske snabbt eller ensidigt.
– ”Ska man förändra det här, då måste det ske en seriös diskussion inom alliansen, mellan allierade i Nato och naturligtvis ska det också finnas ett brett stöd i riksdagen. Det är ingenting man ändrar lättvindigt”, säger hon.
”Inte krig – men inte heller fred”
Bakgrunden är den formulering statsminister Ulf Kristersson (M) drivit hårt i sin beskrivning av läget: Sverige befinner sig i ett nytt, mer osäkert normalläge.
– ”Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred.”
Orden sa Kristersson i sitt tal på Folk och Försvar i Sälen den 12 januari 2025, enligt SVT och Regeringskansliet.
Malmer Stenergard lyfter samma grundton: det som tidigare framstod som otänkbart kan snabbt bli föremål för praktisk politik.
Förankring i Nato – och i Norden
Utrikesministern understryker att en diskussion, om den alls blir aktuell, behöver ske på flera nivåer: i Nato, i Sveriges riksdag – och tillsammans med de nordiska grannländerna.
Hon öppnar alltså för att frågan kan behöva ses över, men beskriver tröskeln som hög och processen som lång.
Kärnan i beskedet är att regeringen inte vill springa före – men inte heller låsa fast sig vid en princip som kan prövas av ett allt mörkare säkerhetsläge i Europa.
