Kathrine Frich
Spänningarna i Mellanöstern är fortsatt sköra.
Diplomatiska ansträngningar för att stabilisera situationen pågår, men misstron mellan nyckelaktörerna består samtidigt som frågor om kärnteknisk tillsyn och militär avskräckning kvarstår.
På randen till katastrof
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade att nya attacker mot Iran skulle få allvarliga konsekvenser för det internationella samfundet.
I en intervju med Al Arabiya varnade Lavrov: ”Konsekvenserna skulle bli negativa.”
Han påminde om att tidigare attacker redan hade riktats mot kärnanläggningar som övervakas av Internationella atomenergiorganet.
Lavrov syftade på amerikanska och israeliska attacker i juni 2025, som enligt honom inte bara skadade Internationella atomenergiorganets och icke-spridningsfördragets auktoritet utan också skapade ”verkliga risker för en kärnteknisk incident.”
Han tillade att situationen för närvarande är ”mer eller mindre stabil”, med hänvisning till uppgifter från iranska myndigheter. Samtidigt sade han att de tidigare attackerna tvingade Teheran att ompröva det fysiska skyddet av kärnmaterial under Internationella atomenergiorganets tillsyn.
Underminerad tillsyn
Enligt Lavrov skapade attackerna både fysiska och politiska risker.
Han hävdade att de ”undergrävde Internationella atomenergiorganets och icke-spridningsfördragets auktoritet”, vilket Iran upprepade gånger har beskrivit som bindande.
Lavrov sade också att Internationella atomenergiorganets övervakning av Iran efter att det gemensamma omfattande handlingsprogrammet undertecknades 2015 var ”utan motstycke”.
Han framhöll att Teheran ”aldrig har befunnits bryta mot icke-spridningsfördraget eller sitt garantiavtal med Internationella atomenergiorganet” och att spänningarna eskalerade först efter att USA drog sig ur avtalet 2018.
Eskalering och vapenvila
Fientligheterna intensifierades i juni 2025 när Israel genomförde attacker mot Iran, vilket ledde till iransk vedergällning.
Några dagar senare attackerade amerikanska flygplan tre iranska kärnanläggningar.
Iran slog därefter till mot den amerikanska flygbasen Al Udeid i Qatar. Amerikanska tjänstemän rapporterade inga dödsfall eller större skador.
Den 24 juni meddelade den tidigare presidenten Donald Trump att Israel och Iran hade enats om vapenvila. Båda sidor förklarade senare att de uppnått sina respektive mål.
Efter attackerna och vad Iran beskrev som otillräcklig fördömelse från Internationella atomenergiorganet avbröt Iran samarbetet med organet innan det delvis återupptogs i september inom ramen för ett nytt avtal.
I november meddelade Teheran att man avslutade den överenskommelsen efter ytterligare en resolution som krävde utökat tillträde till kärntekniska anläggningar.
Källor: TASS, Al Arabiya
