Ida Hansson
Moskva fördömde de amerikansk-israeliska flyganfallen mot Iran och uttryckte diplomatiskt stöd för Teheran. Mer än så blev det inte.
När ayatolla Ali Khamenei dödades i attackerna den 28 februari och hundratals mål träffades runt om i landet, väntade många på ett tydligare ryskt agerande. Men enligt en analys i Kyiv Independent stannade Kreml vid uttalanden. Inga militära åtgärder tillkännagavs.
Det är anmärkningsvärt med tanke på hur tätt länderna samarbetat de senaste åren.
Ett partnerskap med tydliga gränser
Iran har levererat drönare och ammunition till Rysslands krig i Ukraina. Samtidigt har Moskva sålt avancerade vapensystem till Teheran. Efter det tolv dagar långa kriget med Israel sommaren 2025, då Irans luftförsvar slogs ut på bred front, rapporterades Iran ha köpt 500 bärbara robotsystem av typen Verba och 2 500 luftvärnsrobotar från Ryssland.
Det är konkreta affärer. Lastfartyg som lägger till nattetid, militära transportflyg som korsar Kaspiska havet. Samarbetet syns i logistiken.
Men när Iran nu pressas militärt har Ryssland inte gått längre än till ord.
Olli Ruohomaki vid Utrikespolitiska institutet i Finland säger till Kyiv Independent att han inte ser att Moskva kommer att undsätta Iran. Han beskriver relationen som i huvudsak transaktionell och påpekar att Ryssland är djupt engagerat i Ukraina.
Upptaget på annat håll
Kriget i Ukraina binder ryska resurser. Enligt analysen producerar Ryssland dessutom numera egna varianter av de iranska Shahed-drönarna och är därför mindre beroende av nya leveranser.
Julian G. Waller vid George Washington University säger till Kyiv Independent att relationen inte är en försvarsallians och att det är osannolikt att Ryssland skulle ingripa militärt för att rädda Iran i ett avgörande läge.
Samtidigt har Iran i ökande grad lutat sig mot Moskva för stöd – ekonomiskt och säkerhetsmässigt – under trycket från sanktioner och inrikes oro.
Stöd bakom kulisserna
I analysen beskrivs hur Rysslands roll varit mer påtaglig i Irans interna säkerhetsapparat. Under vinterns omfattande protester stängdes internet ned och GPS- samt satellitsignaler stördes.
Arash Beidollahkhani vid University of Manchester säger till Kyiv Independent att rysk teknik och expertis syntes i bakgrunden, särskilt inom elektronisk krigföring och övervakning. Sedan 2010-talet har Moskva levererat system för signalspaning och utbildning i att hantera oroligheter.
Länderna har också samarbetat för att kringgå västliga sanktioner genom alternativa transportvägar och en så kallad skuggflotta för oljeexport.
Egna intressen väger tyngst
Att Ryssland nu håller en låg profil kan, enligt analysen, hänga samman med bredare strategiska överväganden. Richard Betts vid Columbia University säger till Kyiv Independent att Vladimir Putin kan ha undvikit en mer kraftfull reaktion för att inte stöta sig med USA:s president Donald Trump, som försöker nå en uppgörelse om Ukraina.
Det finns också energipolitiska motiv. Ett Iran som återintegreras i världsekonomin och säljer gas till Europa skulle kunna konkurrera direkt med ryska leveranser.
Enligt Kyiv Independents analys visar händelserna att relationen mellan Moskva och Teheran är nära – men inte utan gränser. När krisen kom valde Ryssland att stanna vid diplomatiska markeringar.
Källa: Kyiv Independent
