Kenneth Glad
En skarp politisk konfrontation utspelar sig kring frågan om vem som har makten att föra USA in i en militär konflikt. Medan lagstiftarna överväger sina nästa steg blottlägger konflikten djupa motsättningar i Washington kring den verkställande maktens befogenheter och risken för upptrappning.
Timmar efter lördagens amerikanska attacker mot iranska mål flyttades debatten i Washington tillbaka till Kongressen. Nu kretsar tvisten lika mycket kring konstitutionell befogenhet som kring nationell säkerhet. Utsikterna är begränsade.
Enligt den rumänska nyhetskanalen Digi24 arbetar demokratiska lagstiftare för att tvinga fram en omröstning om ett förslag som åberopar War Powers Resolution från 1973, i syfte att begränsa president Donald Trumps möjlighet att utvidga militära insatser mot Iran utan kongressens godkännande.
Åter till krigsbefogenheterna
War Powers Resolution kräver att presidenter underrättar kongressen inom 48 timmar efter att ha satt in väpnade styrkor och begränsar militära insatser till 60 dagar utan godkännande.
Lagstiftare har försökt använda lagen i tidigare konflikter, bland annat i debatterna om Libyen 2011 och Syrien 2018, men sådana försök har sällan lett till varaktiga begränsningar av den verkställande makten.
Representanthusledamoten Ro Khanna lade fram det aktuella förslaget i representanthuset, tillsammans med republikanen Thomas Massie som medförslagsställare. Demokraternas ledare i representanthuset, Hakeem Jeffries, har krävt en omröstning i kammaren. Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, har begärt hemligstämplade genomgångar och uttryckt stöd för liknande åtgärder, rapporterar Digi24.
Demokraterna är i minoritet i båda kongressens kamrar, vilket försvårar vägen framåt. Även om resolutionen antas skulle det vara svårt att upphäva ett eventuellt presidentveto.
Vita husets allierade svarar
Ledande republikaner har försvarat attackerna. Representanthusets talman Mike Johnson sade att de diplomatiska alternativen rörande Irans kärnprogram hade uttömts. Republikanernas ledare i senaten, John Thune, beskrev Teheran som ett ”tydligt och oacceptabelt hot” mot USA:s säkerhet.
Enligt den rumänska nyhetskanalen underrättade tjänstemän i administrationen ledande kongressföreträdare i samband med insatsen och gav uppföljande genomgångar till relevanta utskott kort efter att attackerna inleddes. Företrädare för administrationen har sagt att åtgärden var nödvändig för att motverka växande risker kopplade till Irans kärnambitioner.
Sent på lördagen publicerade tidigare vicepresidenten Kamala Harris ett skarpt kritiskt uttalande på sociala medier.
”Donald Trump drar in USA i ett krig som det amerikanska folket inte vill ha”, sade hon och menade att kongressen måste hävda sin konstitutionella befogenhet innan konflikten fördjupas.
Klicka för att visa externt innehåll från All IFrames except google ads,
- Du kan alltid aktivera och inaktivera tredjepartsinnehåll.
Du godkänner att visa externt innehåll från tredje part. Personuppgifter kan skickas till innehållsleverantören och andra tredjepartstjänster.
Hennes uttalande för in attackerna mot Iran i ett redan spänt inrikespolitiskt klimat präglat av delad makt och kommande val. Huruvida den konstitutionella utmaningen får genomslag är fortfarande osäkert.
Ledamöter i representanthuset väntas ta upp förslaget senare i veckan.
Källor: Digi24, Kamala Harris/Facebook
