Ida Hansson
När rapporter om att Irans högste ledare Ayatollah Ali Khamenei dödats började cirkulera under helgen förändrades läget snabbt i Mellanöstern.
Uppgifterna kom först från USA:s president Donald Trump och bekräftades senare av iranska statliga medier.
För Ryssland kan följderna bli betydande, enligt bedömare som Moscow Times hänvisar till.
Iran har under senare år varit en av Moskvas närmaste internationella partners. De amerikansk-israeliska attackerna mot iranska militära mål och ledarskiktet beskrivs därför som en händelse med potentiellt stora konsekvenser för relationen mellan länderna.
Snabb fördömelse
Redan i juni förra året fick president Vladimir Putin frågan hur Ryssland skulle reagera om Khamenei dödades. Då avböjde han att ens diskutera scenariot.
När dödsuppgifterna senare bekräftades enligt flera källor gick Kreml snabbt ut med ett officiellt uttalande. Putin kallade, enligt tidningen, händelsen för en ”cynisk kränkning av alla normer för mänsklig moral och internationell rätt”.
Han beskrev Khamenei som en central gestalt i uppbyggnaden av det strategiska partnerskapet mellan Ryssland och Iran.
Enligt experten Nikita Smagin, som intervjuas av Moscow Times, är det dock sannolikt att den ryska responsen på kort sikt stannar vid kraftfulla uttalanden snarare än konkreta motåtgärder.
Hotade projekt
Bakom de officiella reaktionerna finns andra överväganden.
Smagin pekar på att Ryssland under lång tid investerat betydande politiskt och ekonomiskt kapital i Iran.
Det gäller bland annat den planerade transportkorridoren Nord–Syd genom Kaukasus samt ett avtal värt omkring 25 miljarder dollar om att bygga fyra kärnreaktorer i södra Iran. Även ryska ambitioner inom iransk olje- och gassektor kan påverkas.
Vid ett eventuellt maktskifte eller en längre period av instabilitet kan dessa projekt hamna i osäkerhet. En framtida iransk ledning kan, enligt flera analytiker som citeras av Moscow Times, välja en mer pragmatisk linje gentemot väst – något som på sikt kan minska Moskvas inflytande.
Smagin sammanfattar situationen med att utvecklingen i Mellanöstern generellt riskerar att undergräva ryska intressen i regionen.
Oljan en möjlig ljuspunkt
Samtidigt finns det faktorer som tillfälligt kan gynna Ryssland.
Om oron påverkar sjöfarten genom Hormuzsundet och pressar upp oljepriserna skulle det stärka den ryska ekonomin, som är starkt beroende av energiexport.
Iran är dessutom en betydande oljeleverantör till Kina, en marknad där Ryssland konkurrerar om större andelar.
Enligt tidningen bedömer dock flera experter att sådana ekonomiska effekter i så fall blir kortsiktiga, medan de geopolitiska förändringarna kan få mer långvariga följder.
Hur omfattande konsekvenserna faktiskt blir för Moskva återstår att se.
Mycket beror på den politiska utvecklingen i Teheran och hur relationerna mellan stormakterna formas i nästa fas av konflikten.
Källa: Moscow Times
