Kenneth Glad
Ett föreslaget omtag av Litauens public service-bolag har utlöst en bredare debatt om medieoberoende, som har spridit sig från politiska kretsar ut på Vilnius gator och in i europeiska institutioner. Vad myndigheter beskriver som tekniska justeringar uppfattas av kritiker som något betydligt mer långtgående.
Oro växer bland europeiska medieorganisationer och juridiska organ. Som DR rapporterar har flera public service-bolag, däribland BBC, uppmanat Litauens parlament att ompröva förslaget.
Europarådets Venedigkommission har också uttryckt oro, särskilt över bestämmelser som skulle göra det enklare att avsätta LRT:s högsta chef.
Den ungerske grävande journalisten Szabolcs Panyi, som talade i Vilnius, drog paralleller till utvecklingen i Ungern under det senaste decenniet.
”Detta är exakt hur Viktor Orbán började sina angrepp på ungerska medier omedelbart efter att ha kommit till makten 2010. Det började med public service-radio,” sade han, enligt LRT.
För många observatörer understryker jämförelsen farhågor om att gradvisa lagändringar kan få bestående institutionella konsekvenser.
Protest i fokus
På onsdagskvällen fylldes centrala Vilnius av demonstranter, många med skyltar till försvar för pressfriheten. Polisens uppskattning, som citeras av DR, placerade deltagarantalet på omkring 10 000 – en betydande uppslutning för en stad av denna storlek.
Manifestationen, som organiserades under parollen ”Rör inte yttrandefriheten”, samlade journalister, studenter och civilsamhällesgrupper. Rop om ”skam” hördes från delar av folkmassan.
Från en scen vänd mot parlamentet levererade den erfarna journalisten Rita Miliūtė ett rakt budskap.
”Jag, Rita Miliūtė, ger den styrande majoriteten fingret för deras juridiska okunskap och oförmåga att styra staten,” sade hon, enligt Delfi.
Hon följde upp med: ”Ni skrämmer oss inte”, vilket möttes av applåder från de samlade.
Reform under kritik
Förslagen riktar in sig på hur LRT styrs och övervakas. DR skriver att regeringen hänvisar till revisionsresultat som pekat på otydliga interna strukturer och brister i tillsynen.
Bland förändringarna som diskuteras finns justeringar av bolagets styrande råd, stramare villkor för beställning av externa produktioner samt reviderade regler som möjliggör ledningsförändringar om tillsynsorgan bedömer det som nödvändigt.
Kritiker menar att dessa steg sammantaget kan flytta inflytandet närmare den politiska makten. Juridikprofessorn Toma Birmontienė, som granskat planerna för parlamentet, varnade: ”Dessa begränsningar innebär i praktiken att LRT:s råd utövar intern redaktionell kontroll. Detta kan uppfattas som censur av innehåll.”
Debatten har större tyngd i Litauen, där public service har varit nära knutet till den demokratiska utvecklingen sedan självständigheten 1991.
Det arvet bidrar till att förklara varför det aktuella förslaget granskas inte bara nationellt utan även inom en Europeisk union som i allt högre grad fokuserar på rättsstatliga principer.
Regeringsföreträdare betonar att utkastet fortfarande utvecklas. Utskottets ordförande Kestutis Vilkauskas sade att lagstiftarna ”konsulterar experter om hur förslaget bäst bör justeras”, enligt LRT, och påpekade att formella överläggningar ännu inte har inletts.
Källor: DR, Delfi, LRT
