Kenneth Glad
Den allmänna opinionen i delar av Europa förändras på sätt som kan omforma kontinentens säkerhetsprioriteringar. En ny undersökning tyder på ett växande stöd för militär självständighet, samtidigt som förtroendet för traditionella allierade försvagas. De gamla självklarheterna börjar krackelera.
Stödet för kollektivt försvar är fortsatt högt, men den personliga viljan att strida ger en annan bild. Undersökningen ”European Pulse”, genomförd av Cluster17 för Politico och beBartlet mellan den 13 och 21 mars bland 6 698 personer i sex europeiska länder, visar på en klyfta mellan princip och handling.
Omkring tre fjärdedelar av de tillfrågade uppgav att de skulle stödja att skicka trupper för att försvara en Nato-allierad, och ännu fler stödde att försvara en annan EU-stat. Men när scenariot blir personligt sjunker viljan kraftigt.
Endast 19 % uppgav att de skulle vara redo att ”ta till vapen och strida” om deras eget land attackerades. Andra lutade åt stödroller eller indirekta bidrag, medan vissa helt skulle undvika att engagera sig. En vilja att försvara innebär inte alltid en vilja att strida.
Allierade ifrågasätts
Förtroendet för Washington är inte längre självklart. De resultat som rapporteras av Politico visar att 36 % av de tillfrågade ser USA som ett hot, medan endast 12 % fortfarande betraktar det som en nära allierad.
Denna förändring följer Donald Trumps återkomst till presidentposten i januari 2025, skriver Digi24. Hans administration har ifrågasatt Nato-åtaganden, infört tullar mot allierade och inlett en konflikt med Iran utan europeiskt stöd.
Ryssland förblir dock det dominerande orosmomentet och anges som ett hot av 70 % av de tillfrågade, med Kina på 29 %.
Synen på USA befinner sig nu obekvämt däremellan och speglar osäkerhet snarare än en tydlig linje.
Spanien uppvisar den starkaste skepsisen, medan Polen avviker, där endast 13 % ser Washington som en risk.
Självständighet vinner mark
Drivkraften ökar för att Europa ska stå stadigare på egna ben. Enligt Politico anser 86 % av de tillfrågade att kontinenten bör stärka sina försvarskapaciteter, vilket signalerar att debatten om strategisk autonomi inte längre är begränsad till beslutsfattare utan har spridit sig till den allmänna opinionen.
Stödet för en gemensam europeisk styrka ligger på 69 %, vilket tyder på en öppenhet för djupare militär integration.
Samtidigt komplicerar ekonomin bilden. Åsikterna om försvarsutgifter är nästan jämnt fördelade, där vissa förespråkar ökningar medan andra menar att nuvarande nivåer är tillräckliga eller redan för höga.
När det gäller Ukraina är splittringen lika tydlig: 34 % anser att Europa inte gör tillräckligt, 31 % bedömer den nuvarande linjen som tillräcklig och 30 % anser att stödet har gått för långt.
För Natos och EU:s ledare kan denna fragmentering göra framtida samordning svårare, särskilt om det offentliga stödet blir mer villkorat.
Källor: Politico, Digi24
