Ida Hansson
Ett kort avbrott kan räcka. Plötsligt går det inte att logga in på banken, boka vård eller hantera myndighetsärenden.
I ett allt mer digitalt samhälle blir beroendet av en enda lösning tydligare än någonsin.
Sårbar vardag
När BankID ligger nere påverkas mer än bara en app. Användare kan exempelvis inte godkänna betalningar, logga in på 1177 eller nå Försäkringskassan, enligt sajten Nu.se.
För den som behöver utföra ett akut ärende kan stoppet bli direkt avgörande.
Med ett alternativ installerat går det däremot ofta att fortsätta som vanligt, eftersom flera myndigheter accepterar mer än en e-legitimation.
Ny dörr öppnas
En förändring som märks allt mer handlar om offentlig sektor.
Myndigheten för digital förvaltning har godkänt Freja eID i det statliga systemet, rapporterar Nu.se.
Det innebär att myndigheter successivt kan erbjuda fler inloggningsval i sina tjänster från 2026.
För användaren kan det till exempel betyda att deklarera eller hantera vårdärenden utan att vara beroende av just BankID.
Nästan total dominans
BankID har samtidigt ett grepp om marknaden som är svårt att jämföra med. Nästan alla vuxna svenskar använder tjänsten, enligt sajten.
Den är integrerad i tusentals digitala tjänster, från banker till e-handel och offentlig sektor.
Det gör att många inte reflekterar över alternativ förrän något faktiskt slutar fungera.
Utmanaren växer
Freja eID har fortfarande färre användare, men ökningen är tydlig. Över 1,6 miljoner personer är registrerade, enligt Nu.se.
Samtidigt växer affären bakom tjänsten snabbt, vilket tyder på att fler organisationer börjar ansluta sig.
För många handlar valet inte om att byta bort BankID, utan om att lägga till en extra möjlighet.
Olika vägar
Skillnaderna märks redan vid registrering. BankID kräver koppling till en bank och ofta en fysisk id-handling.
Freja eID kan aktiveras via appen och kompletteras med fysisk kontroll hos ombud.
Det innebär att personer med olika förutsättningar kan ta sig in i digitala tjänster på fler sätt.
När allt stannar
I takt med att allt fler samhällsfunktioner kräver inloggning blir frågan mer praktisk än teknisk.
Om en tjänst slutar fungera mitt under en betalning eller en ansökan kan det få direkta konsekvenser.
Att ha två e-legitimationer handlar därför inte bara om valfrihet, utan om att minska risken att bli helt avskuren från viktiga funktioner.
