Mimmo Wiestål Fischetti
Regeringen tar nu nästa steg för att strypa den kriminella ekonomin.
En ny utredning ska undersöka införandet av en generell bidragsspärr, vilket skulle innebära att personer som är dömda för allvarlig brottslighet helt kan förloras rätten till ekonomiskt stöd från samhället.
Den kriminella ekonomin omsätter miljarder varje år, och en betydande del kommer från välfärdssystemen.
För att motverka att skattemedel hamnar i fickorna på gängmedlemmar har regeringen nu tillsatt en särskild utredare.
Uppdraget är tydligt: se över möjligheten att införa en bred spärr som gör att brottslingar inte längre kan leva på bidrag samtidigt som de begår brott.
Ett slag mot gängens livsnerv
Enligt ett pressmeddelande från regeringskansliet ses förslaget som en nödvändig åtgärd för att öka rättvisan i samhället.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman understryker att det handlar om moralisk anständighet – att den som aktivt motarbetar samhället genom grov brottslighet inte samtidigt ska försörjas av det.
Utredningen ska specifikt titta på hur en spärr kan utformas för att träffa de som är dömda för brott kopplade till organiserad brottslighet eller annan allvarlig systemhotande kriminalitet.
Myndighetssamverkan är nyckeln
För att en bidragsspärr ska bli effektiv krävs ett tätt samarbete mellan olika instanser.
Idag lever myndigheter ofta i en informationsskugga, där sekretessregler kan hindra att uppgifter om domar når de utbetalande myndigheterna i tid.
Utredaren har därför i uppdrag att föreslå:
- Vilka typer av brott som ska leda till indraget stöd.
- Vilka specifika bidrag och ersättningar som ska omfattas.
- Hur informationsutbytet mellan polis, domstolar och välfärdsmyndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska automatiseras.
Fokus på rättssäkerhet och barnperspektiv
Trots den hårda linjen betonar regeringen att utredningen måste ta hänsyn till rättssäkerheten.
Det innebär att man ska analysera hur en spärr påverkar individens grundläggande skyddsbehov och vad som händer i de fall där det finns barn med i bilden.
Målet är att skapa ett system som är både träffsäkert och juridiskt hållbart.
”Det ska inte vara möjligt att finansiera en kriminell livsstil med gemensamma medel”, skriver regeringen i sitt beslut.
Vad händer nu?
Utredningen är en del av ett större paket för att montera ned den kriminella infrastrukturen i Sverige.
Resultatet av arbetet förväntas presenteras under nästa år, och om förslagen går igenom kan det innebära en av de största förändringarna i det svenska välfärdssystemets regelverk på decennier.
Genom att kombinera fängelsestraff med ekonomiska sanktioner hoppas regeringen kunna öka incitamenten för att lämna den kriminella banan helt.
