Ida Hansson
Ett nytt försök att dämpa konflikten i Mellanöstern har lagts fram. Men trots initiativet tyder mycket på att en lösning fortfarande är långt borta.
Bakom kulisserna pågår intensiva kontakter mellan flera stormakter, samtidigt som oenigheten om kärnfrågan kvarstår.
Plan möter motstånd
Uppgifter från CNN gör gällande att USA:s president Donald Trump inte är beredd att godta Irans senaste förslag.
Förslaget innebär att den strategiskt viktiga Hormuzsundet – en central rutt för en stor del av världens oljetransporter – åter öppnas. Ett sådant steg skulle kunna minska trycket på energimarknaden och sänka de globala spänningarna.
Däremot lämnas frågan om Irans kärntekniska program till senare förhandlingar, något som uppges vara en avgörande stötesten för USA.
Krav bakom kulisserna
Iran försöker samtidigt stärka sin position genom diplomatiska kanaler.
Landets utrikesminister Abbas Araghchi har, enligt iranska statliga medier som återges av CNN, skickat en lista med så kallade “röda linjer” via Pakistan till USA.
Det rör sig om tydliga gränser för vad Teheran är villigt att acceptera i kommande samtal, vilket signalerar att utrymmet för kompromisser är begränsat.
Kontakter med Moskva
I ett parallellt spår har Ryssland engagerat sig i dialogen.
President Vladimir Putin uppgav vid ett möte i Moskva att han mottagit ett budskap från Irans nya högsta ledare. Denne har hållit en låg profil sedan maktövertagandet efter sin far.
Samtalet med Araghchi i Ryssland kretsade kring kriget och möjliga vägar framåt, vilket understryker Moskvas roll i det diplomatiska spelet.
Öppen kritik
Reaktionerna från Europa har inte låtit vänta på sig.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz riktade skarp kritik mot USA:s agerande och menade att landet framstår som försvagat i hanteringen av Iran.
Hans uttalande, som rapporterats av kanalen, speglar en växande frustration bland vissa europeiska ledare över hur konflikten utvecklas.
Avgörande läge
Trots flera initiativ kvarstår kärnfrågorna olösta.
Konflikten påverkar inte bara regionen utan även globala energipriser och säkerhetsläget i stort.
Så länge parterna står långt ifrån varandra i centrala frågor ser ett genombrott ut att dröja.
