Ida Hansson
Ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland kan komma att kräva svåra eftergifter.
Frågan om territorium, som länge varit helt låst, börjar nu nämnas öppet i europeiska maktkretsar.
Uttalandet kommer från Tysklands förbundskansler Friedrich Merz – och rör en av krigets mest laddade frågor.
Ett möjligt pris för fred
Under ett samtal med studenter i Marsberg den 27 april beskrev Merz ett scenario som tidigare sällan formulerats så rakt ut.
“Förhoppningsvis kommer det till slut att finnas ett fredsavtal med Ryssland. Då kan det vara så att en del av Ukrainas territorium inte längre är ukrainskt”, sade Merz under ett samtal med studenter i den tyska staden Marsberg, enligt Kyiv Independent.
Resonemanget sätter fingret på den centrala konfliktlinjen: hur långt ett land kan gå i eftergifter för att få slut på ett krig. I dag kontrollerar Ryssland omkring en femtedel av Ukrainas territorium, samtidigt som ytterligare krav har lagts fram.
Ett svårt budskap
Merz pekade också på att ett sådant beslut inte kan tas ovanifrån.
Det skulle i så fall kräva stöd från befolkningen, exempelvis genom en folkomröstning, och samtidigt förklaras som en del av ett större vägval.
I hans resonemang handlar det om att väga ett territoriellt avstående mot en möjlig framtid närmare Europa – ett argument som skulle behöva övertyga väljarna i ett mycket pressat läge.
Samtidigt dämpade han förväntningarna på ett snabbt EU-medlemskap och menade att en anslutning inom de närmaste åren inte är realistisk.
Motståndet kvarstår
Från ukrainskt håll är linjen fortsatt restriktiv, enligt Kyiv Independent. Landets ledning har tidigare signalerat att territoriella frågor i så fall måste avgöras av folket, men samtidigt motsatt sig att ge upp mark under pågående krig.
I stället har Kyiv lyft fram ett alternativ där striderna stoppas längs nuvarande frontlinjer, utan formella eftergifter.
En större konflikt
Senare samma dag betonade president Volodymyr Zelenskyj att konflikten enligt honom sträcker sig långt bortom Ukrainas egna gränser.
Han varnade för att Rysslands mål inte stannar vid ett land, utan kan handla om ett bredare expansionsmönster.
Budskapet var att ett genombrott i Ukraina riskerar att bana väg för liknande agerande mot andra grannländer – något som, enligt honom, gör kriget till en fråga om hela Europas säkerhet.
