Jens Asbjørn Bøgen
Tror du att han skulle iscensätta en falskflaggattack för att bana väg för ytterligare åtstramning av kontrollen?
”Riskerna för terrorhot växer.”
Det var den allvarliga varningen från Rysslands president Vladimir Putin under ett regeringsmöte om säkerheten inför de kommande valen, rapporterar den ryska nyhetsbyrån TASS.
Men i takt med att det ryska ledarskapet står inför ett ökande inhemskt tryck på grund av hög inflation, skattehöjningar för att finansiera krigsinsatsen i Ukraina, minskat stöd för Putin i opinionsmätningar, djupare ukrainska attacker inne på ryskt territorium och ett krig som nu är inne på sitt femte år, väcker Putins uttalanden frågan:
Kan Kreml planera en terrorattack mot sin egen befolkning?
”Att spränga Ryssland”
År 2002 hävdade boken ”Att spränga Ryssland” (Blowing Up Russia), skriven av den bortgångne ryske före detta officeren vid den ryska federala säkerhetstjänsten (FSB), Aleksandr Litvinenko, och den rysk-amerikanske historikern Jurij Felsjtinskij, att Putin säkrade sin väg till makten genom en falskflaggoperation i Ryssland.
Boken kretsar kring en serie explosioner i fyra hyreshus i tre ryska städer som dödade över 300 människor och skadade över 1 000. Explosionerna inträffade i september 1999, och månaden dessförinnan blev Putin premiärminister i Ryssland.
I juli 1998 utnämndes han till chef för FSB.
I en intervju från 2009 sade Felsjtinskij att han under sin forskning om bombningarna upptäckte att det faktiskt var FSB som hade utfört attackerna.
Putin använde bombningarna som förevändning för att inleda det andra Tjetjenienkriget.
Attacken mot Crocus City Hall
Den 22 mars 2024 dödades 151 personer när musikarenan Crocus City Hall nära Moskva attackerades av beväpnade män.
IS tog på sig ansvaret, men Putin försökte koppla attacken till Ukraina och hävdade att den planerats av ukrainsk underrättelsetjänst.
I efterdyningarna av attacken spreds antiinvandrarsentiment i Ryssland, och NGO:n North Caspian Institute föreslog senare att både medierapporteringen och själva attacken hade ökat sådana känslor bland ryssar.
En ledamot av ryska statsduman krävde till och med ett totalt invandringsförbud.
Dock har ett antal ryska specialister inom strategisk kommunikation sedan dess föreslagit att terrorattacken, om inte helt iscensatt, så åtminstone delvis orkestrerad, av den ryska regeringen. Vissa pekade på att varningar från västländer hade ignorerats, vilket antyder att Kreml kände till attacken i förväg men inte försökte stoppa den.
Risk för en falskflaggoperation med kärnvapen
I februari 2026 varnade Institute for the Study of War för att Kreml kan planera en falskflaggoperation som involverar en radiologisk eller nukleär händelse och sedan skylla på Ukraina.
Logiken skulle vara att Ryssland vill övertyga västvärlden att upphöra med sitt stöd till Ukraina.
Nedstängning av internet
Kreml har blockerat internetåtkomst i veckor, med Moskva som upplevde en tre veckor lång nedstängning i mars och andra delar av landet som utsattes för regelbundna avstängningar.
Den 14 april rapporterade Reuters att Kreml hävdade att nedstängningarna var tillfälliga och nödvändiga på grund av risken att ukrainska drönare använder aktiva anslutningar för att nå sina mål.
Kreml har också blockerat WhatsApp, och åtkomsten till den populära appen Telegram stryps, samtidigt som myndigheterna marknadsför den statligt ägda meddelandeappen MAX som ett alternativ.
Kritiker menar att MAX kommer att öka censuren från ryska myndigheter och intensifiera tillslagen mot yttrandefriheten.
Putin under press
Putin har suttit vid makten i Ryssland i över ett kvarts sekel och använt statsapparaten för att konsolidera makten och eliminera politiska motståndare.
Men i takt med att kriget i Ukraina drar ut på tiden, med ryska styrkor som kämpar och till och med förlorar mark i flera områden, växer det allmänna missnöjet. Ledaren för Kommunistpartiet i Ryssland har till och med varnat för en möjlig ny revolution.
Så kan Putin bli alltmer orolig för en potentiell kupp och ta till att attackera sin egen befolkning för att behålla makten?
Källor: TASS, Radio Liberty, Propastop, Institute for the Study of War, Reuters
