Kenneth Glad
Dödläget kring Hormuzsundet skärps. Amerikanska tjänstemän skissar på möjliga anfall samtidigt som Irans ledning svarar med skarpa hot. Vattenvägen, en livsnerv för globala oljeflöden, är inte längre bara en bakgrundsfaktor. Den är i fokus.
Störningar i sjöfarten, militär positionering och hårdare retorik sammanfaller snabbt. Ingen av sidorna tycks vara beredd att backa.
Bakom stängda dörrar förbereder amerikanska militärplanerare scenarier för president Donald Trump, rapporterar Axios. Alternativen speglar en växande frustration över de stillastående kärntekniska förhandlingarna.
En plan innebär en snabb anfallskampanj mot iransk infrastruktur. Målet skulle vara att pressa Teheran att återvända till förhandlingar på andra villkor.
En annan idé är mer ambitiös: att säkra delar av Hormuzsundet och återöppna det för kommersiell trafik. Det kan kräva markstyrkor, ett steg som skulle innebära en betydande eskalering.
Trump har hittills lutat åt påtryckningstaktik och beskrivit den marina blockaden som ”något mer effektiv än bombningar”. Rådgivare uppger dock att militära åtgärder fortfarande övervägs.
Teheran slår tillbaka
Teherans svar har varit direkt. Enligt Ekstra Bladet varnade den högste ledaren Mojtaba Khamenei utländska makter att hålla sig borta från Gulfen:
”Utlänningar som kommer från tusentals mil bort med girighet och illvilja hör inte hemma där, annat än på havets botten.”
Han framställde regionen som en som bör formas av sina egna länder snarare än av yttre krafter.
Samtidigt beskrev han den nuvarande situationen som en vändpunkt och sade att ett ”nytt kapitel” har inletts.
Khamenei pekade också på en framtid utan USA:s inblandning:
”Med Guds hjälp och kraft kommer den ljusa framtiden för regionen kring Persiska viken att vara en framtid utan USA.”
En flaskhals under press
Hormuzsundet transporterar omkring en femtedel av världens handlade olja. Varje störning där påverkar snabbt de globala marknaderna.
Trafiken har minskat kraftigt sedan konflikten intensifierades, vilket begränsar exporten och ökar osäkerheten i energiförsörjningen.
Spänningarna har också spridit sig över regionen. Iran har under de senaste veckorna genomfört attacker i Saudiarabien, Qatar, Kuwait och Förenade Arabemiraten. Dessa länder hyser eller stöder amerikanska militära operationer.
Samtidigt har Iran upprepat att dess kärn- och missilprogram är centrala nationella tillgångar. Ledningen säger att de kommer att försvaras som vilken del av landet som helst.
Risk för eskalering
Irans militära ledare har förstärkt detta budskap. Flygvapenchefen Majid Mousavi utfärdade en varning riktad mot Washington.
”Vi har redan sett vad som hände med era baser i regionen; era krigsfartyg kommer att drabbas av samma öde”, sade han enligt Reuters.
Han tillade: ”Vi kommer att besvara fiendens operationer med långvariga och smärtsamma attacker, även om de är korta och kraftfulla.”
Amerikanska planerare väger dessa risker när de överväger nästa steg, rapporterar Axios. Varje åtgärd kan utlösa en bredare konflikt i regionen.
Frågan nu är om påtryckningar leder till kompromiss eller driver båda sidor längre mot konfrontation.
Källor: Axios, Ekstra Bladet
