Postnord: Här är förändringen som påverkar hur ofta du får brev i framtiden

För Postnord innebär beslutet större möjlighet att anpassa brevutdelningen efter hur människor faktiskt använder posten i dag.

Brevvolymerna har rasat

Enligt Postnord har mängden brev i Sverige halverats sedan reglerna senast ändrades 2018. 

Samtidigt ska postservicen fortsatt fungera i hela landet, även där avstånden är långa och breven blivit färre.

Den nya postförordningen ändrar kravet på befordringstid, alltså hur lång tid ett brev får ta från avsändare till mottagare. 

Det ger Postnord större utrymme att planera utdelningen utifrån efterfrågan.

För vanliga hushåll kan det på sikt betyda att brev inte delas ut lika ofta som tidigare. 

Paket, pall och annan postservice ska däremot fortsatt kunna hanteras på en hög nivå, uppger bolaget.

Postnord beskriver beslutet som viktigt för att kunna behålla en tillgänglig och självfinansierad posttjänst i hela Sverige.

Postnord vill ställa om

Peter Gisel Ekdahl, vd för Postnord Sverige, säger i ett pressmeddelande att förändringen ger bolaget bättre förutsättningar att utveckla verksamheten långsiktigt.

“Vi utvecklar och därmed bibehåller en trygg och robust posttjänst i hela landet. 

Det ger oss bra förutsättningar att bygga vidare på ett långsiktigt och konkurrenskraftigt PostNord där vi är förberedda att möta kundernas efterfrågan, både idag och imorgon”, säger han.

Bakgrunden är att brevbärare allt oftare går rundor där många brevlådor förblir tomma. 

Enligt Postnord kräver utvecklingen nya arbetssätt och smartare användning av resurser.

“För att möta den utvecklingen behöver vi tänka nytt, använda våra resurser smartare, och förändras i takt med Sverige. 

För oss handlar detta också om att vara en attraktiv arbetsgivare som möjliggör en långsiktigt hållbar vardag för alla våra medarbetare”, säger Peter Gisel Ekdahl.

Postnord framhåller att Sverige även efter förändringen kommer att ha höga krav jämfört med övriga Norden. 

Bolaget menar att den nya förordningen gör det möjligt att fortsätta leverera post utan statlig ersättning, samtidigt som utdelningen anpassas till ett samhälle där allt mer kommunikation sker digitalt.