Filip Wollin
Välkända soppåsen görs om helt.
I många hem börjar miljöarbetet inte med stora beslut.
Det börjar ofta vid diskbänken, när resterna från middagen ska tas om hand.
En påse, en behållare och enkla vanor kan verka som små saker. Ändå är det just vardagens rutiner som gör stor skillnad när många gör likadant.
När sorteringen fungerar hemma blir steget till ett mer cirkulärt system kortare.
Nu kommer en ny påse
Nu byts den välkända gröna matavfallspåsen ut mot en ny variant.
Enligt ett pressmeddelande från Tekniska verken har bolaget tecknat ett upphandlat partnerskap med svenska Grale, som ska leverera en biologiskt nedbrytbar och växtbaserad påse i större skala.
Påsen tillverkas av förnybara restprodukter från jordbruk och skogsbruk. Det kan till exempel handla om icke ätbara växter och träfiber, alltså material som inte används som livsmedel.
För Tekniska verken är matrester en viktig del av kretsloppet. När hushållen sorterar rätt kan avfallet bli biogas, biogödsel och biogen koldioxid.
”Vi vill att vår gröna påse ska vara den bästa möjliga för miljön, samtidigt som den ska fungera bra hemma i köket. När matavfall sorteras rätt kan det göra nytta flera gånger om, som biogas, biogödsel och biokoldioxid”, säger Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken i pressmeddelandet.
Därför blir det annorlunda
Inför bytet har flera underlag vägts in. Bland annat genomfördes ett pilotprojekt förra året, där hushåll fick testa olika matavfallspåsar och berätta hur de fungerade i vardagen.
I testerna tittade man bland annat på hur påsarna kändes, hur enkla de var att använda och om de satt bra i hållaren. Enligt Tekniska verken upplevde testhushållen att den valda påsen var både smidig och tålig.
Partnerskapet med Grale löper över åtta år. Det ger bolagen möjlighet att fortsätta utveckla materialet och samtidigt möta kraven på mer förnybara lösningar.
Den nya påsen är något mer känslig för fukt än vanliga plastpåsar. Därför är rådet att låta blött avfall rinna av en stund, gärna använda en påshållare med luftningshål och lägga hushållspapper i påsen vid behov för att suga upp fukt.
Matavfallet behandlas sedan i Tekniska verkens biogasanläggning. Själva påsen energiåtervinns i kraftvärmeverket, där den blir till fjärrvärme, el och fjärrkyla.
Linköping och sex kringliggande kommuner blir först ut att testa den nya gröna påsen.
