Allt fler äldre övervakas hemma – utvecklingen väcker frågor

Det visar Socialstyrelsens nya nationella uppföljning av digitaliseringen inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.

Myndigheten konstaterar att utvecklingen går framåt, men att skillnaderna mellan kommunerna fortfarande är stora. 

Framför allt ligger större kommuner längre fram än mindre när det gäller att införa och använda ny teknik.

Enligt Socialstyrelsen kan digitala lösningar bli en viktig del i arbetet med att hantera framtidens personalbrist inom vård och omsorg. 

Det skriver Senioren. 

Samtidigt saknar många kommuner tydliga strukturer för att införa, följa upp och utvärdera tekniken.

Kameratillsyn ökar i äldreomsorgen

Den snabbast växande insatsen är digital daglig tillsyn. Andelen kommuner som erbjuder tjänsten har ökat från 29 till 38 procent på ett år.

De vanligaste tekniska lösningarna är digitala lås, som används i 94 procent av kommunerna, samt digital nattillsyn som erbjuds i 86 procent av kommunerna.

I praktiken innebär det att allt fler äldre får tillsyn via kameror och kommunikationsutrustning i hemmet i stället för fysiska besök från personal.

Men utvecklingen väcker frågor.

Forskaren Maria Nilsson säger till Dagens Nyheter att idealet om att äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt också har en baksida i form av ensamhet och oro hos anhöriga.

Hon lyfter särskilt fram nattliga kamerakontroller, som ofta motiveras med att äldre slipper bli väckta.

Enligt Maria Nilsson riskerar sådana lösningar att minska betydelsen av det mänskliga mötet när omsorgsbehovet egentligen kan motivera personliga besök.

Oro för utanförskap samtidigt som AI tar plats

Mer än hälften av landets kommuner ser en risk att den snabba digitaliseringen leder till ökat digitalt utanförskap. 

Äldre personer bedöms vara särskilt utsatta, men även personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt utsatta grupper och nyanlända pekas ut som riskgrupper.

Samtidigt innehåller årets rapport för första gången en bred kartläggning av kommunernas arbete med artificiell intelligens.

Nästan hälften av kommunerna uppger att de redan testar eller använder AI-lösningar. 

Tekniken används främst för dokumentation, administration och kunskapsstöd med målet att minska den administrativa belastningen och frigöra mer tid för vård och omsorg.

Socialstyrelsen betonar dock att AI ställer höga krav på transparens, kontroll och ansvarstagande. 

Myndigheten efterlyser även mer nationellt stöd, särskilt för mindre kommuner med begränsade resurser.

Rapporten slår fast att framgångsrik digitalisering inte främst handlar om teknik. 

Avgörande faktorer är i stället ledarskap, kompetens och förmågan att utgå från behoven hos de människor som tar emot äldreomsorg.