August M
Varumärkesbyggande är allt i den moderna världen, särskilt för personer som bygger karriärer kring ett igenkännbart namn.
När en mäktig ledare sätter sin prägel på offentliga landmärken utlöser det oftast en häftig strid. Nu hävdar en lagstiftare att det finns ett desperat motiv bakom denna besatthet, rapporterar UNILAD.
Bygger ett monument
Donald Trump har i årtionden satt sitt namn på lyxbyggnader världen över. Men enligt UNILAD präglas hans andra mandatperiod i Vita huset av en helt ny varumärkesoffensiv. Detta inkluderar försök att placera sitt ansikte på en ny 250 US-dollarssedel och att döpa om Kennedy Center.
Den demokratiske senatorn Jon Ossoff gick till hårt angrepp mot detta beteende under ett tal i Atlanta. Ossoff hävdade att varumärkesbyggandet är ett frenetiskt försök att säkra ett eftermäle.
”Han försöker sätta sitt ansikte på pengarna, såg du det?” sade Ossoff. ”Han bygger ett monument över sig själv.”
En nationell skam
Senatorn berättade för publiken att presidentens varumärkeshysteri härstammar från en djup rädsla för att bli bortglömd av historien.
”Men se, Atlanta, han gör de här sakerna nu för att ingen kommer att hedra honom när han är borta, eftersom han är en misslyckad president och en nationell skam”, sade Ossoff.
Samtidigt utdelade en federal domare ett stort slag mot varumärkeskampanjen. Domstolen beordrade att Trumps namn skulle tas bort från Kennedy Center inom 14 dagar, med hänvisning till att styrelsen inte ensidigt kunde ändra platsens identitet.
”Kennedy Centers grundläggande stadgar gör det kristallklart att centret ska namnges efter president Kennedy, och det kan inte bära något annat formellt namn eller offentligt minnesmärke baserat på styrelsens ensidiga beslut”, fastslog domaren.
Landet Ingenstans
Namnet finns kvar på byggnaden tills vidare, vilket har fått flera arga artister att ställa in sina kommande framträdanden i protest.
Domstolsförlusten framkallade snabbt en rasande utläggning på sociala medier från presidenten på Truth Social.
Trump kritiserade beslutet hårt och hotade att dra sig ur helt. ”Om jag inte är fri att göra det jag gör bättre än någon annan, att återupprätta denna institution, fysiskt, ekonomiskt och konstnärligt, har jag inget intresse av att fortsätta vad som bara skulle kunna vara en hopplös resa in i ’NEVER NEVER LAND’”, skrev han.
Källor: UNILAD
