Jens Asbjørn Bøgen
Inför valet uppmanade Putin den före detta sovjetstaten att komma ihåg vad som orsakade ”krisen i Ukraina”.
Det är inte ofta ett inhemskt val i Armenien drar till sig internationell uppmärksamhet, men under söndagens parlamentsval riktades många blickar från både öst och väst mot den före detta sovjetrepubliken.
Inför valet hade både väst och Ryssland försökt vinna armeniernas gunst i ett försök att påverka resultatet till sin fördel, och nu är resultaten klara.
Farväl, Putin
Enligt de slutgiltiga resultaten, som rapporterats av The Guardian, vann premiärminister Nikol Pasjinjans styrande parti Medborgarkontraktet en knapp majoritet.
Miljardären Samvel Karapetjans pro-ryska allians säkrade en fjärdedel av platserna.
Detta är en stor diplomatisk förlust för Rysslands Vladimir Putin, eftersom Armenien är en långvarig allierad till Ryssland men har vänt sig bort från Moskva sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022.
Det armeniska stödet för Moskva sjönk kraftigt under 2023 när Ryssland gjorde föga för att hjälpa Armeniens väpnade styrkor efter att Azerbajdzjan tagit kontroll över regionen Nagorno-Karabach.
Pasjinjan sade då till POLITICO att ”vi inte längre kan förlita oss på Ryssland för att skydda oss”.
Detta var det första nationella valet sedan dess.
Kreml protesterar
Kanske inte oväntat hävdar Kreml nu att det armeniska valet ägde rum under ”oöverträffad västerländsk inblandning” och under press mot oppositionen, enligt det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova i Radio Sputnik.
Hon hävdade att det armeniska folket tydligt visat en önskan om att utveckla relationerna mellan Ryssland och Armenien, trots att den pro-ryska alliansen endast fick en fjärdedel av rösterna i valet.
”Vi betraktar det armeniska folket som ett broderfolk, och vi har alltid önskat, och fortsätter att önska, dem fred och välstånd”, sade Zakharova, enligt den ryska nyhetsbyrån TASS.
En välbekant varning
Under en presskonferens i Astana efter toppmötet för Eurasiska ekonomiska unionen skickade Rysslands president Vladimir Putin ett tydligt budskap till grannlandet Armenien.
The Moscow Times rapporterade den 29 maj att Kremlchefen jämförde Armeniens nuvarande strävan efter europeisk integration med de händelser som utlöste kriget i Ukraina.
Enligt rapporten hävdade Putin att den nuvarande konflikten i Ukraina inte uppstod ur tomma intet. I stället hävdade han att problemen började när Kyiv tog sina första steg mot närmare band med Europa.
”Jag har redan nämnt detta. Krisen i Ukraina började med försök att föra in Ukraina i EU. Vi var inte emot det”, sade Putin till reportrar, enligt Ukrainska Pravda.
Armenien har på senare tid rört sig bort från Moskvas inflytandesfär och sökt starkare ekonomisk och politisk trygghet genom västerländska partnerskap.
Men Kreml ser fortfarande med stor misstänksamhet på varje postsovjetisk stat som vänder blicken mot Bryssel eller Washington.
