Mimmo Wiestål Fischetti
Ett vanligt kaffeköp har blivit en symbol för en större konflikt om hur vi betalar i vardagen.
Runt om i Europa växer frustrationen bland småföretagare som menar att kostnaderna för digitala betalningar blivit för höga.
Samtidigt märker många konsumenter att kontanter blir allt svårare att använda.
Färre bankomater, färre bankkontor och fler digitala betallösningar förändrar snabbt hur handeln fungerar.
Utvecklingen väcker nu debatt om vem som egentligen tjänar på att kontanterna försvinner.
Barägare protesterar mot kostnaderna
I Spanien har flera barägare valt att stoppa kortbetalningar helt, rapporterar affärssajten El Blog Salmón, skriver DagensPS.
Bakgrunden är att även mycket små köp med kort eller mobilbetalning medför avgifter som belastar verksamheten.
För företag med små marginaler kan varje transaktion få större betydelse än många kunder inser.
Barägaren Mar beskriver situationen som ohållbar.
– Det verkar inte logiskt för mig att betala bankprovision för en kaffe på 1,30 euro, säger hon till El Blog Salmón.
Enligt henne äts en stor del av förtjänsten upp när transaktionsavgifter kombineras med moms, sociala avgifter och ökade kostnader för el och vatten.
Företagarnas kritik riktas främst mot att småköp genererar intäkter för banker samtidigt som vinsten för verksamheten krymper.
Kontanter pressas tillbaka i flera länder
Samtidigt pågår en annan utveckling i Europa.
I Tyskland har organisationer från konsument-, näringslivs- och välfärdssektorn uppmanat regeringen att skydda kontanternas ställning, skriver Focus.
I ett öppet brev varnar organisationerna för att det blir allt svårare att använda kontanter i vardagen.
Självbetjäningskassor accepterar ofta endast kort och vissa verksamheter tar inte längre emot kontanter alls.
Även tillgången till kontanter minskar.
Enligt Bundesbank har antalet bankkontor i Tyskland sjunkit med mer än en tredjedel sedan 2017, samtidigt som bankomatnätet krympt.
Liknande tendenser syns i Sverige.
Här står kontanter för en ännu mindre andel av betalningarna, samtidigt som organisationen Kontantupproret länge har varnat för att kontanternas roll försvagas.
Sedan årsskiftet 2020–2021 har omkring en fjärdedel av landets bankomater försvunnit. Frågan om hur framtidens betalningar ska fungera är därför långt ifrån avgjord.
