Filip Wollin
Svenskarna som mår bäst har en sak gemensamt.
Hur vi mår i vardagen märks ofta i det lilla.
Det kan handla om energin på morgonen, möjligheten till vila efter jobbet eller bara den allmänna känslan när en ny vecka drar i gång.
För många svenskar är livet fyllt av både rutiner och krav. Samtidigt söker många efter det som gör dagarna lite lättare att bära.
När forskare tittar närmare på frågan blir bilden mer konkret. Svar från tusentals personer ger nu en bredare inblick i hur svenskar upplever livet.
Tydlig generationsskillnad
En ny studie om svenskars välmående från Lunds Universitet bygger på svar från över trettiofyra tusen representativa personer i Sverige.
Forskarna har jämfört många olika faktorer, bland annat ålder, personlighet, sociala band, bostadsort och politisk identitet.
Enligt studien väger sociala relationer och personlighet tyngre än inkomst när svenskar beskriver hur de mår.
Det handlar inte bara om glädje för stunden, utan också om mening, balans och nöjdhet med livet som helhet.
Ensamhet sticker ut som en av de tydligaste förklaringarna till lägre välmående. Personer som upplever sina relationer som nära och trygga rapporterar däremot klart bättre livskänsla.
”Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet”, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien.
Forskarna pekar också på en tydlig förändring mellan åldersgrupper. Yngre vuxna uppger numera lägre välmående än äldre, något som enligt forskarna började synas under pandemin år 2020.
Psykologiforskaren Petri Kajonius beskriver utvecklingen som oväntad. Tidigare hade unga ofta breda nätverk och stark framtidstro, medan bilden nu ser betydligt svagare ut.
Här mår flest bäst
Även personligheten får stor betydelse i resultaten. Särskilt neuroticism, alltså hög oro och känslomässig instabilitet, hänger ihop med klart lägre välmående.
Extraversion brukar ofta kopplas till högre välmående, men sambandet var svagare bland svenskarna i studien. Forskarna såg alltså en mer sammansatt bild än väntat.
Geografin spelar också in. Personer i Halland, Skåne och Jönköpings län rapporterar högre välmående än genomsnittet, medan Västmanland ligger lägre.
Studien tittade även på politisk identitet. Personer nära mitten uppgav generellt bättre välmående än personer längre ut åt höger eller vänster.
Till sist framträder en statistisk bild av den svensk som mår bäst. Det är en emotionellt stabil äldre person i Halland, med goda relationer och politisk hemvist nära mitten.
