Kenneth Glad
Utländska trupper står inte alltid till svars inför lokala domstolar när anklagelser uppstår utomlands. Ett fall i östra England har visat hur dessa regler kan påverka civila, åklagare och militära allierade.
Kapten Jacob Wulfson, F-35-pilot i det amerikanska flygvapnet och stationerad vid RAF Lakenheath, dömdes av en amerikansk krigsrätt i England efter en händelse som involverade den brittiska akademikern Sarah Steele i Cambridge.
Enligt The Guardian hävdade amerikanska militäråklagare att Steele hade blivit drogad, strypt och utsatt för penetration utan samtycke efter att ha besökt Wulfsons lägenhet i december 2023.
Den militära domstolspanelen fällde Wulfson för strypning och för att ha brutit mot ett kontaktförbud gentemot Steele. Däremot friades han från anklagelserna om penetration utan samtycke och drogpåverkan.
Åklagarna yrkade på fem års fängelse. Han dömdes till sex månaders fängelse, avsked från flygvapnet och en reprimand.
Därför kunde USA begära att ta över fallet
Den rättsliga grunden finns i Natos statusavtal för styrkor. Enligt artikel VII har värdlandet i regel företräde i många lokala brottmål, men den sändande staten kan begära att värdlandet avstår från sin jurisdiktion om den anser att fallet är viktigt.
Den stat som har företräde ska behandla en sådan begäran med ”välvilligt övervägande”, men har rätt att säga nej.
Detta är betydelsefullt eftersom händelsen inträffade i Cambridge, inte på en amerikansk militäranläggning, och målsäganden var en brittisk civilperson.
Under sådana omständigheter skulle brittiska myndigheter normalt anses ha starka skäl att hantera fallet.
The Guardian rapporterade dock att polisen i Cambridgeshire efter samtal med amerikanska myndigheter gick med på att den amerikanska militären skulle leda utredningen.
Riktlinjer från Crown Prosecution Service (CPS) för fall där flera jurisdiktioner kan vara aktuella anger att åklagare bör beakta var skadan uppstod, brottsoffrens intressen, bevisläget, eventuella förseningar, vittnen samt den misstänktes anknytning till Storbritannien.
En militär panel avgjorde straffet
Rättegången följde inte modellen för en engelsk Crown Court. Det var en amerikansk krigsrätt som hölls inne på RAF Lakenheath, med militära jurister, en militärdomare och en panel bestående av tjänstgörande flygvapenofficerare i stället för en civil jury.
Den skillnaden präglade både miljön och stämningen under processen. Förhandlingarna hölls inne på en militärbas, inte i en vanlig offentlig domstol, och domen meddelades genom ett rättssystem som är utformat för att upprätthålla disciplin bland militär personal.
Steele sade senare till tidningen:
”Det jag gick igenom var oerhört plågsamt och förnedrande. Det kändes påträngande och ålderdomligt.”
Hennes kritik speglade en bredare oro över om militära rättsprocesser är lämpliga i fall som rör misstänkt våld mot civila.
Rachel VanLandingham, tidigare juridisk rådgivare (judge advocate) inom det amerikanska flygvapnet, sade till The Guardian:
”De brittiska myndigheterna borde kämpa för att behålla jurisdiktionen. Varför skulle de lita på det amerikanska militära rättssystemet i något som rör sexuella övergrepp?”
Storbritannien har sagt nej tidigare
Frågan om jurisdiktion är inte bara teoretisk. The Guardian rapporterar att över 12 000 amerikanska militärer är stationerade vid minst 15 baser och anläggningar i Storbritannien och att andra fall med brittiska brottsoffer har hanterats genom krigsrätter.
Men brittiska myndigheter kan sätta emot när de anser att ett mål bör stanna i det civila rättssystemet. Ett exempel som tidningen lyfter gäller Mikayla Hayes, en amerikansk mekaniker som anklagades efter en dödlig trafikolycka i Norfolk.
I det fallet försökte amerikanska myndigheter ta över jurisdiktionen, men Crown Prosecution Service motsatte sig detta och fick gehör. Målet blev därför kvar i de brittiska domstolarna i stället för att flyttas till en amerikansk militärdomstol.
Hayes ställdes senare inför rätta vid Norwich Crown Court och friades. Fallet visar att Storbritannien har den rättsliga möjligheten att motsätta sig amerikanska önskemål om jurisdiktion, även om den möjligheten inte alltid används.
Exemplet lämnar en praktisk fråga efter Wulfson-fallet: När ett misstänkt brott begås i England, utanför en militärbas, och målsäganden är brittisk – vilken tröskel måste då vara uppfylld innan brittiska myndigheter tillåter att målet lämnar de civila domstolarna?
Källor: The Guardian; Natos statusavtal för styrkor
