Kenneth Glad
Industriprojekt etableras snabbt på platser där invånare säger att de knappt fått någon förvarning. Konflikten handlar om vatten, el, mark – och om lokala godkännanden fortfarande innebär ett verkligt offentligt samtycke.
Erin Brockovich, den amerikanska miljöaktivisten som blev känd genom fallet med grundvattenföroreningarna i Hinkley, riktar nu sitt fokus mot AI-datacenter.
Efter att hon uppmanat människor runt om i USA att rapportera sina farhågor har över 7 000 anmälningar lagts till i hennes kartläggningsprojekt. Den 24 juni omfattade projektet 33 AI-datacenter i drift, 68 under uppförande och 41 föreslagna anläggningar runt om i landet.
Klagomålen följer ett liknande mönster, skriver The Guardian. Invånare berättar att de först fick kännedom om projekten efter att tillstånden redan hade beviljats, att byggarbeten inleddes nära jordbruk eller bostadsområden och att de därefter började fråga vem som egentligen hade godkänt vattenförbrukningen, elbehovet och de långsiktiga förändringarna av marken.
Län drog tillbaka sitt byggstopp
Frågan är svår för lokala beslutsfattare eftersom datacenter ofta lockar med löften om investeringar, samtidigt som de kräver infrastruktur som mindre samhällen kanske inte är rustade att tillhandahålla.
I Hill County i Texas beslutade länets kommissionärer att införa ett ettårigt stopp för nybyggnation av datacenter efter protester från invånare.
En projektutvecklare stämde därefter länet på 100 miljoner dollar, och länet drog senare tillbaka byggstoppet, enligt The Texas Tribune.
Fallet visar hur snabbt en lokal planeringskonflikt kan utvecklas till ett ekonomiskt hot. Även när lokala beslutsfattare försöker bromsa ett projekt för att möjliggöra ytterligare granskning kan de möta juridiska påtryckningar som vida överstiger ett läns ekonomiska resurser.
Vatten har blivit den tydligaste varningssignalen
Den mest konkreta oron gäller vatten. The Guardian rapporterar att två tredjedelar av de planerade datacentren i USA ligger i torkdrabbade områden och att vissa stora anläggningar kan förbruka upp till fem miljoner gallon vatten per dag för kylning.
För de boende är frågan enkel: Ska det begränsade vattnet användas till hushåll, jordbruk och djurliv – eller till att kyla serverhallar?
Brockovich uppger för den brittiska tidningen att människor har berättat för henne om stigande kostnader, döda djur, försvinnande vilda djur och ständigt industribuller.
Hon efterlyser miljökonsekvensbedömningar, offentliga samråd och tydliga redogörelser för hur varje projekt ska försörjas med el och kylas innan fler tillstånd beviljas.
Irland visar varför även elförsörjningen är avgörande
Debatten är inte begränsad till USA. Irlands centrala statistikmyndighet rapporterade att datacenter stod för 22 procent av landets uppmätta elförbrukning under 2024, en ökning från 5 procent år 2015.
Siffran förklarar varför tillgången till elnätet har blivit en central del av diskussionen. Irlands energitillsynsmyndighet (Commission for Regulation of Utilities) har infört nya regler för elanslutning av datacenter efter tidigare begränsningar av nya nätanslutningar i området kring Dublin.
Brockovichs ståndpunkt är inte att AI bör försvinna. Hennes argument är att lokalsamhällen inte ska upptäcka kostnaderna först efter att betongen har gjutits, elbehovet redan har säkrats och allmänhetens möjlighet att påverka har försvagats.
Källor: The Guardian, The Texas Tribune, Irlands centrala statistikmyndighet (Central Statistics Office Ireland), Irlands energitillsynsmyndighet (Commission for Regulation of Utilities).
