Mimmo Wiestål Fischetti
Den lilla plastkorken har länge varit en vanlig syn på gator, torg och i parker.
Nu visar nya siffror att utvecklingen har vänt tydligt.
Trots att många fortfarande irriterar sig på de fastsatta korkarna pekar mätningarna på en kraftig minskning av nedskräpningen.
För den som rör sig i svenska stadsmiljöer innebär förändringen att färre plastkorkar hamnar i naturen och på gatorna.
Det är ett resultat som kan få betydelse både för miljön och för kommunernas arbete med att hålla offentliga platser rena.
Ny mätning visar tydlig effekt
Enligt Håll Sverige Rent har antalet plastkorkar som hittas i svenska städer minskat med 62 procent sedan de fastsatta korkarna började användas.
Organisationen genomför skräpmätningarna på uppdrag av Naturvårdsverket.
Bakgrunden är EU:s engångsplastdirektiv som kräver att plastkorkar ska sitta fast på dryckesförpackningar. Kravet började gälla i början av juli 2024, uppger Naturvårdsverket.
För att följa utvecklingen genomfördes jämförbara mätningar under 2023 och 2025. Resultatet visar en tydlig nedgång i antalet plastkorkar som hamnar som skräp i stadsmiljö.
Kritiken finns kvar trots resultatet
Samtidigt är de fastsatta korkarna fortfarande omdiskuterade.
Många konsumenter upplever att de är krångligare att använda, medan andra tycker att förändringen är självklar med tanke på miljövinsterna.
I ett inslag från SVT säger Varbergsbon Siina Granö:
”Jag förstår inte varför man skulle tycka att det är dåligt.”
Den nya mätningen visar att den omdebatterade förändringen verkar ha haft den effekt som lagstiftningen syftade till.
Färre plastkorkar hamnar på marken, vilket kan minska mängden plast som riskerar att spridas vidare i natur och vattendrag.
Resultatet ger samtidigt en första tydlig indikation på att EU:s krav har bidragit till att minska ett vanligt förekommande plastskräp i svenska städer, enligt Håll Sverige Rent och Naturvårdsverket.
