Mimmo Wiestål Fischetti
Kina har infört en ny lag som ska stärka ”etnisk enighet” och en gemensam nationell identitet bland landets 56 erkända folkgrupper.
Kritiker varnar för att lagstiftningen i praktiken kan ge Peking rätt att rikta åtgärder mot personer utanför landets gränser, vilket riskerar att fördjupa konflikten med väst.
Lagen började gälla den 1 juli och beskrivs av kinesiska myndigheter som ett verktyg för att skydda social harmoni, rapporterar SVT.
Samtidigt höjs röster i Europaparlamentet om att den kan få långtgående konsekvenser för relationen mellan EU och Kina – särskilt om den används mot europeiska medborgare.
Lag kan ge Kina rätt att agera utomlands
Enligt uppgifter som BBC och The Wall Street Journal rapporterar om ger den nya lagen kinesiska myndigheter möjlighet att vidta åtgärder mot individer och organisationer utanför Kina som anses ”undergräva etnisk enighet” eller skapa splittring.
Det kan enligt kritiker omfatta uttalanden eller aktiviteter som rör Tibet, Xinjiang eller religiösa och etniska minoriteter, områden där Kina länge mött internationell kritik för sin politik.
Peking hävdar att åtgärderna är nödvändiga för att skydda landets sammanhållning.
Men enligt Lisa Zhang, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet, handlar det också om hur staten ser på sin suveränitet.
– För auktoritära regimer ser man suveräniteten inte bara som territorium, utan också som ett folk.
När folk flyttar utanför gränserna har man även en laglig makt över dem, det är det som den här lagen syftar till att klargöra, säger hon.
Hon varnar för att lagen kan få en avkylande effekt på yttrandefriheten bland exilkineser, forskare och aktivister.
– Med den här lagen är det en avsevärt större risk, säger Zhang och pekar på att människor kan börja avstå från att uttrycka sig offentligt eller resa tillbaka till Kina.
EU varnar för ”chilling effect” och diplomatiska följder
I ett skriftligt dokument som BBC hänvisar till uttrycker ledamöter i Europaparlamentet oro över utvecklingen.
De uppmanar medlemsländerna att överväga att säga upp utlämningsavtal med Kina.
De varnar också för att om lagen tillämpas mot europeiska medborgare kan det få ”allvarliga konsekvenser för relationen mellan EU och Kina”.
Bakgrunden är en längre trend där Kina anklagas för att utöva så kallad transnationell repression, bland annat genom påtryckningar mot aktivister i exil och övervakning av regimkritiker utomlands.
Forskare beskriver utvecklingen som en så kallad ”chilling effect”, där hot om rättsliga åtgärder leder till självcensur och ökad försiktighet bland personer som befinner sig utanför Kina men ändå berörs av landets politik.
Hur lagen kommer att tillämpas i praktiken är ännu oklart.
Men både forskare och politiker varnar för att den kan bli ett nytt verktyg i Kinas utrikespolitiska och säkerhetspolitiska arsenal.
Men med potentiella följder långt utanför landets gränser.
Utvecklingen sätter samtidigt press på EU att avgöra hur man ska hantera ett Kina som i allt högre grad kopplar samman inrikes lagstiftning med internationella relationer och medborgare utomlands.
