Kenneth Glad
Hälsokliniker, ambulanser och läkemedelsförsörjning har blivit en del av en växande politisk konflikt. I takt med att förändringarna i finansieringen får genomslag har debatten i allt högre grad kommit att handla om huruvida människor har mist livet som en följd av dem.
Striden om USA internationella bistånd har gått från att handla om budgetprioriteringar till en konflikt om huruvida nedskärningar i hälsoprogram utomlands har fått dödliga konsekvenser.
I centrum för debatten står USA biståndsmyndighet, U.S. Agency for International Development (USAID), den federala myndighet som under flera decennier finansierade humanitära insatser samt hälso- och utvecklingsprogram i låginkomstländer innan dess verksamhet till stora delar avvecklades.
Efter att den demokratiske kongressledamoten Ro Khanna från Kalifornien enligt Yahoo sade att Musk ”möjligen dömt ett stort antal barn till döden”, avfärdade Musk anklagelsen på sociala medier och hotade med rättsliga åtgärder. Han kallade Khanna för ”lögnare” och skrev att det var ”dags att stämma den här lögnaren”
”Det finns inte ens ett enda dött barn!” skrev han. Han hävdade också att kritikerna ”inte kan nämna en enda person som dött av de ’miljoner’ de felaktigt påstår har avlidit. Inte ett enda namn!”
Klicka för att visa externt innehåll från x,
- Du kan alltid aktivera och inaktivera tredjepartsinnehåll.
Du godkänner att visa externt innehåll från tredje part. Personuppgifter kan skickas till innehållsleverantören och andra tredjepartstjänster.
Konflikten trappades upp efter att journalisten Nicholas Kristof ifrågasatte Musks förnekande. Musk gick då till direkt angrepp mot Kristof och skrev: ”Kristof ljuger så det står härliga till.”
Klicka för att visa externt innehåll från x,
- Du kan alltid aktivera och inaktivera tredjepartsinnehåll.
Du godkänner att visa externt innehåll från tredje part. Personuppgifter kan skickas till innehållsleverantören och andra tredjepartstjänster.
I en opinionsartikel publicerad i The New York Times svarade Kristof därefter genom att ifrågasätta Musks påstående och hänvisa till fall som han rapporterat om från flera olika länder.
Uppskattningarna är omstridda
Kristof skrev att det är svårt att fastställa den fulla effekten av biståndsnedskärningarna eftersom samma nedskärningar även har försvagat de system som används för att övervaka folkhälsan, samla in dödsfallsdata och följa upp om patienter fortsatt får vård.
I områden där extern finansiering bidrar till att driva kliniker, finansiera fältarbetare och upprätthålla rapporteringssystem kan minskade resurser också innebära att insynen försämras.
Opinionsartikeln hänvisade till forskning från en forskare vid Boston University, som uppskattade att mer än 750 000 människor världen över har avlidit efter biståndsnedskärningarna. Den hänvisade också till en studie publicerad i The Lancet, där forskare bedömde att miljontals ytterligare dödsfall kan inträffa fram till 2030 om nuvarande finansieringsnivåer består.
Kristof behandlade dessa siffror som allvarliga men inte definitiva. Samtidigt som han betonade att uppskattningarna ännu inte kan bekräftas med säkerhet menade han att rapportering från flera länder pekar på växande störningar i tillgången till grundläggande sjukvård, akuta sjuktransporter och rutinmässig behandling.
Denna åtskillnad är central i konflikten: Det exakta antalet dödsfall är fortfarande omtvistat, men Kristof menar att sammanbrottet i grundläggande samhällstjänster redan är tydligt.
Enskilda fall illustrerar konflikten
I stället för att enbart hänvisa till forskningsbaserade uppskattningar lyfte Kristof fram flera enskilda fall som ett direkt svar på Musks krav på namn. Hans poäng var att debatten inte borde förbli abstrakt. Eftersom Musk frågade vilka som hade dött presenterade artikeln namnen på specifika personer vars död enligt anhöriga eller vårdpersonal hade kopplats till biståndsnedskärningarna.
I Liberia drabbades enligt Kristof den gravida kvinnan Yamah Freeman av svåra blödningar medan bybor bar henne mot ett sjukhus, eftersom ambulanserna enligt uppgift saknade bränsle efter att stödet upphört. Hon avled innan hon nådde sjukvården, vilket förvandlade vad som kunde ha varit en akut transport till en dödlig färd.
Artikeln beskrev också Achol Deng, en åttaårig flicka i Sydsudan som tidigare fått hivmedicin genom ett amerikanskt finansierat program men senare förlorade tillgången till behandlingen.
I Uganda skrev Kristof om den tioåriga flickan Jibia, vars död i malaria enligt lokal vårdpersonal hade samband med brist på myggnät och malarialäkemedel vid en närliggande vårdklinik.
Dessa fall gav konflikten ett tydligare mänskligt perspektiv genom att visa hur relativt grundläggande former av stöd kan vara avgörande i länder med sköra sjukvårdssystem. I samtliga fall handlade problemet enligt rapporteringen inte enbart om sjukdomen i sig, utan om att ett stödsystem som hjälpt människor att nå vård eller fortsätta sin behandling hade brutit samman.
Debatten har därmed vuxit till att omfatta mer än enbart frågor om statliga utgifter. Förespråkare för nedskärningarna menar att USA bör minska sina internationella åtaganden och uppmuntra andra länder att ta ett större ansvar. Kritiker hävdar däremot att avvecklingen av långvariga hälsoprogram kan få humanitära konsekvenser som sträcker sig långt bortom de besparingar som uppnås.
Källor: The New York Times (opinionsartikel av Nicholas Kristof), The Lancet, Yahoo, Impact Counter.
