Privata dokument beskriver en långvarig kampanj för att omforma miljöpolitiken i Europa. Arbetet nådde kommissionärer, nationella regeringar och lagstiftare innan flera stora beslut fattades.
En europeisk plan för att halvera användningen av bekämpningsmedel försenades och drogs till slut tillbaka efter flera års påtryckningar från Copa-Cogeca, en Brysselbaserad paraplyorganisation som uppger sig företräda 22 miljoner lantbrukare genom jordbruksorganisationer och lantbrukskooperativ runt om i Europa, enligt dokument som Grilled tagit del av och granskat tillsammans med The Guardian.
Federationen, som uppger sig representera 22 miljoner lantbrukare, drev på för ytterligare utredningar, uppmuntrade lobbying gentemot nationella regeringar och sökte stöd från högt uppsatta EU-tjänstemän.
Interna diskussioner i september 2022 föreslog att förslaget om bekämpningsmedel skulle hållas vilande till efter Europaparlamentsvalet 2024.
Kommissionen genomförde därefter en ny konsekvensbedömning, vilket förlängde processen med sex månader. Lagförslaget drogs tillbaka i februari 2024.
Inflytande i Bryssel
Dokumenten beskriver en bredare strategi som byggde på förseningar, politiska allianser och tekniska förändringar som infördes innan förslagen nådde sin slutliga utformning. I stället för att förlita sig på en enda metod verkar Copa-Cogeca ha kombinerat tillgång till beslutsfattare, påtryckningar mot nationella regeringar och strategiskt tajmad forskning för att påverka den politiska debatten.
Federationen försökte få representation i rådgivande grupper som arbetade med hållbara livsmedelssystem, djurvälfärd, koldioxidinfångning, livsmedelssäkerhet och veterinärpolitik.
Kommissionärer, generaldirektörer och andra högt uppsatta tjänstemän deltog i organisationens möten, vilket gav den regelbunden kontakt med personer som arbetade med att utforma och förhandla om EU regelverk.
Interna anteckningar beskriver också försök att bygga upp ett politiskt motstånd mot Frans Timmermans, den dåvarande EU-kommissionär som starkast förknippades med den gröna given. Copa-Cogeca sökte inflytelserika allierade som kunde utmana hans ställning inom kommissionen och bevara en politik som gynnade jordbrukssektorn.
Privat beställda studier utgjorde en annan del av strategin. Enligt Grilled hölls en analys om burfri djurhållning opublicerad i två år och presenterades först efter att kommissionens egen analys stött på regulatoriska hinder. Dokumenten tyder på att sådana studier användes för att ifrågasätta officiella slutsatser och stärka kraven på längre övergångsperioder.
Dokumenten visar också att Copa-Cogeca snabbt anpassade sig till politiska händelser. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 argumenterade delegater för att oro för livsmedelssäkerheten borde få EU att ompröva sin Från jord till bord-strategi och sina bredare hållbarhetsplaner.
Reglerna urvattnades
Kampanjen omfattade mer än bekämpningsmedel och sträckte sig även till offentlig finansiering av reklam för kött. När Bryssel föreslog striktare hälsokrav för marknadsföringsstöd samordnade Copa-Cogeca motståndet tillsammans med kommissionärer, nationella regeringar, företrädare för vinbranschen och andra organisationer inom alkoholindustrin.
Interna dokument visar att federationen såg förslaget som ett bredare hot mot animaliesektorn och hävdade att begränsningar av köttreklam kunde påverka andra delar av EU politik. Medlemmarna uppmanades att sätta press på sina nationella regeringar innan de slutliga besluten fattades.
De föreslagna villkoren försvagades först och togs senare bort helt. En intern slutsats löd: ”Lobbyingen har burit frukt.”
Copa-Cogeca fokuserade också starkt på reglerna om industriutsläpp för stora djurhållningsanläggningar. Innan lagförslaget offentliggjordes höjdes gränsen för vilka gårdar som skulle omfattas från 100 till 150 djurenheter.
Den förändringen minskade antalet verksamheter som omfattades av förslaget. En EU-analys uppskattade att ändringen skulle leda till uteblivna folkhälsovinster motsvarande 1,8 miljarder euro per år.
Påtryckningarna fortsatte genom möten med beslutsfattare, brev till nationella företrädare, gårdsbesök, informationskampanjer och demonstrationer. När lagen slutligen antogs hade nötkreatursgårdarna undantagits helt.
Högre gränsvärden infördes också för gris- och fjäderfäproduktion, vilket innebar att färre stora gårdar omfattades av utsläppsreglerna än enligt det ursprungliga förslaget.
Skydd mötte motstånd
Enligt dokument som granskats av Grilled och The Guardian stämde Copa-Cogecas interna diskussioner om djurvälfärd inte alltid överens med organisationens offentliga hållning.
Vid ett internt möte medgav en tjänsteman att bursystem kunde avskaffas omedelbart om lantbrukarna fick tillräckligt ekonomiskt stöd för omställningen. Offentligt argumenterade dock federationen för övergångsperioder på upp till 15 år – en tidsplan som skulle ha skjutit upp ett slut på burhållningen långt bortom kommissionens ursprungliga ambitioner.
Dokumenten tyder på att Copa-Cogeca försökte påverka både reformtakten och de ekonomiska villkor som var kopplade till den. Strategin fokuserade på att säkra längre tidsfrister, ytterligare finansiering och större flexibilitet för animalieproducenter innan de nya djurvälfärdsreglerna trädde i kraft.
Organisationen ägnade också flera år åt att verka för ett svagare rättsligt skydd för vargar. Kampanjen omfattade kontakter med nationella regeringar, politiska allierade samt organisationer som företräder jägare och markägare.
Efter att EU habitatdirektiv ändrades i juni 2025 flyttades de interna diskussionerna vidare till andra arter. Medlemmarna uppmanades att identifiera fler djur- och fågelarter som de ville få prövade för liknande förändringar av deras skyddsstatus.
Copa-Cogeca avböjde att kommentera uppgifterna. Europeiska kommissionen uppgav att dess beslut fattas ”på Europas villkor, enligt Europas regler och i Europas intresse”.
Källor: Grilled, The Guardian