Filip Wollin
Nu syns de nya öarna från rymden.
Många av varorna i svenska hem har färdats långa sträckor över havet innan de når butikshyllorna.
Sjövägarna knyter samman länder och gör även avlägsna havsområden viktiga för både handel och säkerhet.
På en karta kan havet se tomt ut, men under ytan finns ofta stora ekonomiska och politiska intressen.
Sjöfart, fiske och territoriella anspråk möts på platser som få människor någonsin besöker.
Det som händer där kan ändå påverka relationerna mellan länder – och i förlängningen människors vardag långt därifrån.
Nya kinesiska öar
Mitt i Sydkinesiska havet har Kina sedan 2013 skapat omkring 1 295 hektar ny mark i Spratlyöarna.
Enligt Asia Maritime Transparency Initiative, AMTI, har korallrev täckts med sediment och förvandlats till konstgjorda öar.
Det rapporterar den franska sajten Journal du Geek.
Liknande arbeten har genomförts i Paracelöarna, som både Kina och Vietnam gör anspråk på. Redan 2016 fanns luftvärn och robotsystem på flera av platserna. Den omfattande utbyggnaden har fått smeknamnet ”den stora sandmuren”.
Arbetet utförs med stora mudderverk som skär sönder korallreven och pumpar upp sediment till grunda havsområden. Materialet sprids över havsbotten, kväver marint liv och gör det betydligt svårare för ekosystemen att återhämta sig.
Bilder från satelliten Landsat 8 visade att mer än 15 kvadratkilometer korallrev omvandlades mellan 2013 och 2015.
Sentinel-2-bilder från den europeiska rymdorganisationen ESA visar dessutom att arbetet vid Antelope Reef tog fart på nytt i slutet av 2025, då över 30 fartyg kunde ses i lagunen.
På Mischief Reef, Fiery Cross Reef och Subi Reef har Peking byggt omfattande militära anläggningar. Platserna bildar en strategisk triangel nära amerikanska baser i Filippinerna, och en av hamnarna uppges vara större än Pearl Harbor.
Under 2023 och 2024 upptäckte AMTI även ny utrustning för övervakning och signalspaning. Två nya radomer på Subi Reef kan ge Kina en bred radartäckning över stora delar av havsområdet.
Kan få stora konsekvenser
En skiljedomstol i Haag slog 2016 fast att Kina hade kränkt Filippinernas suveräna rättigheter och orsakat omfattande skador på korallmiljön.
Peking deltog inte i processen och avfärdade beslutet som ogiltigt. Samtidigt saknas en tydlig mekanism för att tvinga Kina att följa domen.
Miljökonsekvenserna är omfattande. AMTI uppskattar att minst 1 800 hektar korallrev har förstörts genom Kinas öbyggande.
Ytterligare omkring 6 500 hektar har skadats av fiske efter jättemusslor, som är skyddade och säljs för stora summor på den svarta marknaden.
Korallreven fungerar som uppväxtområden för en mängd arter och har stor betydelse för fisket i regionen.
Förstörelsen kan därför drabba människor som är beroende av havet för både mat och inkomster.
Kina är dock inte det enda landet som har muddrat och byggt ut öar i området. Även Vietnam, Malaysia, Filippinerna och Taiwan har genomfört liknande arbeten.
Vietnam har på senare tid börjat använda mer skadliga metoder, vilket ökar pressen på både miljön och den redan hårda regionala konkurrensen.
