Mimmo Wiestål Fischetti
De som har fastnat i djup och långvarig överskuldsättning ska få en betydligt lättare väg till ett skuldfritt liv.
Ett nytt lagförslag innebär sänkta krav för skuldsanering och att inbetalda pengar ska gå direkt till att minska själva grundskulden i stället för skyhöga räntor.
Nästan 100 000 svenskar har varit registrerade hos Kronofogden i över två decennier.
För att bryta denna isolering föreslår en ny statlig utredning flera omfattande regeländringar som sänker tröskeln till skuldsanering innan svåra sociala och hälsomässiga konsekvenser uppstår.
Målet är att göra det avsevärt lättare för drabbade konsumenter att faktiskt bli av med sina skulder.
Räntan hamnar sist – så minskar kapitalskulden
Den mest markanta förändringen rör hur avbetalningar på konsumtionsskulder prioriteras.
Idag täcks dröjsmålsräntan först, vilket gör att själva ursprungsskulden ofta står helt stilla trots att gäldenären betalar av efter förmåga.
Med det nya förslaget ändras avräkningsordningen så att dröjsmålsräntan betalas sist, vilket gör att varje inbetalning direkt minskar kapitalskulden.
Samtidigt föreslås Kronofogden få ett helt nytt uppdrag.
Myndigheten ska jobba mer proaktivt och direkt hjälpa skuldsatta personer att genomföra sin ansökan om skuldsanering.
– I en välfungerande ekonomi behöver man kunna låna och låna ut pengar, men kreditgivning ska ske på ett ansvarsfullt sätt.
Överskuldsättning orsakar mycket lidande i samhället och våra tidigare åtgärder för att minska den har varit effektiva, men mer behöver göras.
Därför tillsatte vi den här utredningen.
I nästa steg kommer förslagen nu att skickas ut på remiss, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Kan ge tusentals fler beviljad skuldsanering
Enligt utredningens beräkningar bedöms de sänkta kraven och det proaktiva stödet leda till att antalet beviljade skuldsaneringar ökar med flera tusen personer varje år.
Totalläget hos Kronofogdedelningsregistret omfattar idag omkring 450 000 personer, vilket innebär att åtgärderna väntas få en stor samhällelig effekt.
Regeringen skickar nu betänkandet vidare på remissrunda.
De första lagändringarna som gör det lättare att få skuldsanering beräknas träda i kraft den 1 juli 2028, medan de nya reglerna om avräkning och utsökningsbalken planeras börja gälla den 1 januari 2031.
