Greta Thunberg får vänta på besked om de två protestaktionerna i Köpenhamn leder till en fällande dom.
Rättegången kunde inte avslutas som planerat i juni och fortsätter under hösten. Åklagaren kräver böter medan Thunberg vill frias.
Den svenska aktivisten Greta Thunberg är åtalad för husfridsbrott efter två separata aktioner i den danska huvudstaden.
Den ena genomfördes vid Köpenhamns universitet 2024. Den andra ägde rum hos Maersk Tankers året därpå.
När rättegången inleddes i Köpenhamns byret den 24 juni 2026 var planen att målet skulle behandlas under två dagar. Tiden räckte dock inte till.
Det innebär att Thunberg får vänta till hösten innan rättsprocessen kan avslutas.
Greta Thunberg riskerar böter efter protesterna
Åtalet mot Greta Thunberg gäller den danska strafflagens paragraf 264 om husfridsbrott.
Bestämmelsen omfattar bland annat den som utan rätt tar sig in i någon annans byggnad eller på en plats som inte är fritt tillgänglig.
Straffskalan sträcker sig från böter till fängelse i högst sex månader, enligt dansk lagstiftning.
Något fängelsestraff är dock inte aktuellt i åklagarens yrkande mot Thunberg. Åklagarsidan vill att hon döms till böter, rapporterar Ritzau.
Thunberg nekar till brott och hennes advokat Tyge Trier har begärt att hon ska frias.
Det första åtalet gäller protesten vid Köpenhamns universitet den 4 september 2024.
Thunberg deltog tillsammans med aktivister från Studerende mod Besættelsen, som krävde att universitetet skulle avbryta samarbeten med israeliska universitet.
Thunberg och fem andra åtalades efter att aktivister tagit sig in i en universitetsbyggnad.
Under rättegången berättade Thunberg att dörren var öppen när hon kom och att hennes plan var att hänga upp en banderoll.
Hon kritiserade också polisens agerande.
– Jag trodde att Danmark var ett land där man har yttrandefrihet och demonstrationsfrihet, sade hon enligt SVT Nyheter.
Ny protest ingår i åtalet
Rättsprocessen handlar även om en aktion hos Maersk Tankers i Köpenhamn den 13 maj 2025.
Över 50 aktivister deltog i protesten, enligt Den Grønne Ungdomsbevægelse. Aktionen riktades bland annat mot transporter av fossila bränslen och Maersks verksamhet med koppling till Israel och kriget i Gaza, enligt Via Ritzau.
Även efter den protesten åtalades Thunberg för husfridsbrott.
Enligt Ritzau omfattar den delen av åtalet både att hon ska ha tagit sig in utan rätt och att hon inte lämnat platsen efter uppmaning.
Någon dom kom inte efter de första förhandlingsdagarna i juni. Rättegången fortsätter med ytterligare förhandlingar under september och oktober 2026.
Först när domstolen har behandlat återstående förhör och material kan ett avgörande komma.
Därmed kan Greta Thunberg behöva vänta till oktober eller senare innan det står klart om hon frias eller döms till böter.