Kenneth Glad
Forskare upptäcker att djur som lever nära människor reagerar på ansiktsuttryck på förvånansvärt specifika sätt. Ny forskning med hjärnavbildning visar att reaktionerna inte är likadana för alla negativa känslouttryck.
Rädsla framträdde som den tydligaste skiljelinjen när forskare jämförde hundars hjärnaktivitet när de såg mänskliga ansikten som uttryckte flera olika känslor.
I en studie som publicerats i iScience gick det att skilja aktivitetsmönster kopplade till rädda ansikten från dem som förknippades med sorg och ilska. Analysen visade däremot inte samma tydliga åtskillnad mellan arga och ledsna ansikten.
Skillnaden är betydelsefull eftersom tidigare forskning redan har visat att hundar är känsliga för mänskliga ansikten. De nya resultaten tyder på att deras neurala reaktioner kan vara mer nyanserade än en enkel uppdelning mellan positiva och negativa uttryck.
Resultatet ska inte tolkas som ett bevis för att hundar medvetet identifierar rädsla, ilska eller sorg. Hjärnavbildningen visar skillnader i hjärnaktivitet när vissa bilder visas, men bevisar inte att hundar tolkar uttrycken på exakt samma sätt som människor gör.
Vad hjärnavbildningen visade
I studien ingick två grupper sällskapshundar. I en del av studien fick åtta hundar se glada och neutrala ansikten, medan en annan del omfattade 12 hundar som fick se uttryck för glädje, ilska, rädsla och sorg.
Glada ansikten gav upphov till starkare aktivitet i en del av den högra temporala hjärnbarken som sträckte sig in i nucleus caudatus. Laura Cuaya vid Wiens universitet lyfte fram detta fynd, skriver People.
”Aktiviteten i nucleus caudatus är särskilt intressant”, sade hon. ”Den tyder på att glada mänskliga ansikten kan ha känslomässig betydelse för hundar.”
Forskarna föreslog också att rädsla och ilska kan fånga uppmärksamheten snabbare än sorg eftersom dessa känslouttryck kan ha större omedelbar betydelse. Fyndet som gällde rädsla byggde dock på skillnader som upptäcktes i aktivitetsmönster i hela hjärnan, snarare än på bevis för att hundarna medvetet identifierade känslan.
Vad studien inte kan bevisa
Forskarna använde stillbilder från databaser där människor redan hade klassificerat vilka känslor som visades. Experimentet undersökte därför om hundarnas hjärnor reagerade olika på dessa bildkategorier, inte om djuren förstod uttrycken på samma sätt som människor gör.
Det fanns även andra begränsningar. Urvalet var litet, många av hundarna var border collies och fotografier kan inte återskapa de rörelser och skiftande ansiktsuttryck som hundar möter i vardagliga interaktioner.
Trots dessa begränsningar ger studien ytterligare stöd för att hundars reaktioner på mänskliga ansikten kan variera även inom den breda kategorin negativa känslouttryck. Framtida forskning kan närmare undersöka hur hundars långa samvaro med människor hänger samman med deras känslighet för mänskliga sociala signaler.
Källor: iScience, People
