Vi är vana vid att teknisk utveckling ständigt förändrar hur vi lever och arbetar.
Nya digitala verktyg ersätter gamla rutiner på kontoren och gör att arbetsuppgifterna ser helt annorlunda ut mot förr.
Det går snabbt när nya innovationer tar plats på arbetsplatser över hela landet.
De flesta anpassar sig efter hand till de nya verktygen på jobbet utan större problem.
Samtidigt funderar många över hur tryggheten i yrkeslivet kommer att se ut på längre sikt.
Tankar om vad framtidens förändringar faktiskt innebär för den egna plånboken väcker ofta starka reaktioner.
Oro för arbetsmarknaden
Nya mätningar från undersökningsföretaget Novus visar att majoriteten av svenskarna ser stora skiften framför sig.
Dagens Industri rapporterar att två av tre svenskar räknar med att den artificiella intelligensen kommer att förändra arbetslivet så kraftigt att de framtida utbetalningarna efter arbetslivet påverkas.
Ganska många känner en spänning inför utvecklingen på jobbet.
Nästan hälften av de tillfrågade befara att tekniken ska leda till högre arbetslöshet generellt.
Samtidigt är det betydligt färre som faktiskt oroar sig för sin personliga anställning.
Åsikterna går också isär om de ekonomiska följderna, där en del hoppas på ökad effektivitet medan andra befaras ökad ojämlikhet i samhället.
Yngre är mer bekymrade
Skeptikerna till den digitala utvecklingen blir allt fler i Sverige.
Särskilt bland yngre personer mellan 18 och 34 år finns en tydlig oro för att tekniken ska ge negativa effekter på arbetsplatserna.
SPP lyfter samtidigt fram att det finns stora hinder för personer som vill eller behöver stanna kvar i yrkeslivet högre upp i åldrarna.
Många anser att möjligheterna att arbeta ända fram till pensionen saknas i dag.
”Framtidens kompetensbrist kommer inte att lösas med en enskild reform.
Vi behöver både utveckla den kompetens som redan finns och skapa bättre förutsättningar för människor att arbeta längre”, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.
Kortare arbetstid med bibehållen lön samt flexibla scheman lyfts fram som viktiga faktorer för att få svenskarna att stanna kvar längre i yrkeslivet.