Asylansökningar i Europa på femårsbotten – trots oroligheter i Mellanöstern

Antalet asylansökningar i europeiska länder föll till den lägsta nivån på fem år under första halvåret i år.

Data från Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) visar att EU-länderna, tillsammans med Schweiz och Norge, behandlade cirka 332 000 asylansökningar under de första sex månaderna av 2026.

Den siffran markerar en minskning med 17 procent jämfört med samma period 2025.

Trots att spänningarna ökade i Mellanöstern noterade europeiska tjänstemän att den regionala oron inte utlöste en ny våg av invandring till Europa. I stället spelade förändrade förhållanden inom nyckelländer en avgörande roll.

Vart söker sig migranterna?

Frankrike tog emot det högsta antalet asylansökningar med 69 000, tätt följt av Italien med 66 000 ansökningar. Spanien och Tyskland registrerade vardera 55 000 ansökningar.

Grekland bar den tyngsta bördan i förhållande till sin befolkningsstorlek. Med 23 000 inlämnade ansökningar motsvarar det ungefär en sökande per 400 grekiska invånare.

Afghanska medborgare utgjorde den största enskilda gruppen. De lämnade in 39 000 ansökningar. Venezuelanska sökande följde med 33 500 ansökningar, medan 19 500 personer från Bangladesh sökte asyl.

Vem får bifall?

Beviljandegraden förblev selektiv överlag. Asylbyrån rapporterade att endast 31 procent av förstagångsansökningarna resulterade i internationellt skydd, där full flyktingstatus beviljades betydligt oftare än tillfälligt subsidiärt skydd.

Sökande från Mali hade den högsta beviljandegraden med 87 procent, följt av haitier med 84 procent och afghaner med 73 procent.

Denna bredare nedgång sammanfaller med att nya rättsliga ramverk trädde i kraft i Europa. Den 12 juni trädde migrations- och asylpakten i kraft, vilken inför obligatoriska yttre gränskontroller tillsammans med snabbare handläggning av ansökningar.