Mimmo Wiestål Fischetti
Trygghet, lag och ordning hör till de ämnen som ofta väcker starkt engagemang runt om i landet.
Samtalen kring hur brott ska bekämpas och vad som händer efter en fällande dom pågår ständigt.
Rättsväsendet ställs inför förändringar när lagstiftningen stramas åt och polisens arbete intensifieras.
Utvecklingen sätter nu tydliga spår i den svenska kriminalvården.
Ny statistik från Brottsförebyggande rådet visar att antalet intagna på svenska fängelser har mer än fördubblats under det senaste decenniet.
Vid ingången av oktober satt drygt nio tusen personer inne. Det innebär mer än en fördubbling jämfört med för tio år sedan.
Rekordmånga nya fångar
Under det gångna året nådde antalet nyintagna sin högsta nivå på tre decennier.
Närmare tretton tusen personer påbörjade ett fängelsestraff.
En stor andel var dömda för narkotikabrott och nästan hälften hade aldrig tidigare avtjänat någon påföljd inom kriminalvården.
Särskilt markant är ökningen av riktigt långa straff.
Antalet personer som fått mer än fyra års fängelse har stigit med över tre hundra procent under tioårsperioden. Även livstidsstraffen har blivit betydligt fler.
”Under den senaste tioårsperioden syns en tydlig ökning av antalet nyintagna i fängelse och antalet personer som avtjänar längre fängelsepåföljder. Ökningen förklaras främst av de straffskärpningar som har genomförts de senaste åren”, säger Charlotta Lindström, statistiker på Brå.
Högsta trycket någonsin
Det kraftigt ökade antalet domar skapar en ansträngd situation i fängelsekorridorerna. Beläggningen på de ordinarie platserna har ökat stadigt under flera år och ligger nu på hundrafyrtioen procent.
Platsbristen innebär att Kriminalvården tvingas till maximalt nyttjande av sina lokaler.
Situationen skiljer sig markant från tidigare år då beläggningsgraden var betydligt lägre och marginalerna större.
