Jens Asbjørn Bøgen
En tyst splittring har uppstått mellan Washington och en av huvudstäderna på Natos östflank om hur man ska hantera Aleksandr Lukasjenko.
Bara dagar efter att USA hävt ytterligare en omgång sanktioner mot belarusiska företag i utbyte mot frisläppandet av politiska fångar, meddelade president Donald Trump att Washington hade ett betydligt större mål:
En ”massiv” affär om kaliumgödsel med Lukasjenko-regimen, avsedd att underbjuda kanadensiska priser för amerikanska jordbrukare.
Litauen går dock inte med på detta. Ordföranden för utrikesutskottet, Remigijus Motuzas, förklarade för public service-kanalen LRT att Vilnius inte ser någon anledning att lätta på sanktionerna mot Belarus, och beskrev sin ståndpunkt som EU:s gemensamma linje.
”Vi har i dag ingen anledning att häva sanktionerna mot Belarus. Detta är inte bara Litauens ståndpunkt, utan även Europeiska unionens”, sade han.
Motuzas tillade att frisläppandet av fångar inte har förändrat den grundläggande situationen i landet: ”Även om politiska fångar frisläpps, förändras ingenting i Belarus.”
Den konservative parlamentsledamoten Žygimantas Pavilionis, vice ordförande i utskottet, menade att en amerikansk affär skulle undergräva solidariteten med Ukraina, EU och Kanada. Utrikesminister Kęstutis Budrys förklarade att USA och Litauen har olika ståndpunkter om lättnader i sanktionsregimen.
Trumps initiativ och Lukasjenkos svar
Trump presenterade affären den 21 september i ett inlägg på Truth Social, där han skrev att ”USA arbetar på en massiv affär om köp av kali från Belarus” och att priset ”skulle vara betydligt lägre än vad vi för närvarande betalar Kanada – mycket goda nyheter för våra jordbrukare och boskapsuppfödare”.
Lukasjenko motsatte sig detta initiativ samma dag. Med hänvisning till exportkapaciteten förklarade han att Belarus inte har några lediga volymer för leveranser västerut: ”Även om vi ville leverera till andra marknader – västerländska marknader – har vi helt enkelt inte volymen. Allt är kontraktsbundet.”
USA trappar gradvis ned sanktionerna mot Belarus. I mars hävde Trump-administrationen åtgärder mot landets två viktigaste kaliproducenter, Belaruskali och Belarusian Potash Company. Den 16 september meddelade USA:s särskilda sändebud John Coale i Minsk att 25 politiska fångar hade frisläppts, varpå Washington i gengäld hävde sanktionerna mot ytterligare två företag, Lakokraska och Bellesbumprom.
EU håller linjen, oppositionen varnar Washington
Bryssel har inte följt efter. EU-rätten förbjuder fortfarande import, köp och överföring av belarusiskt kali, och gemenskapens frysning av Belaruskalis tillgångar kvarstår, vilket sammanfattas i en juridisk analys som observerar avvikelserna mellan USA:s och EU:s åtgärder. Just denna klyfta vill litauiska representanter enligt egen utsago försvara.
Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja varnade Trump i ett tal inför FN:s generalförsamling för att intäkter från en kaliaffär skulle flöda till inhemsk repression och krigsinsatser i grannlandet.
”Vår ståndpunkt är att det inte är dags att handla med regimen så länge alla intäkter från kaliaffären går till repression och stöd till den ryska krigsmaskinen”, sade hon och tillade att ”varje affär med regimen är mycket riskabel”.
Hon varnade dessutom: ”Medan Lukasjenko släpper några människor, arresterar han dubbelt så många. Det är som en svängdörr.”
För USA:s jordbruksbälte är initiativet betydelsefullt, då Kanada levererar merparten av USA:s kaliimport och varje omstyrning till Belarus skulle omorganisera dessa flöden. Det praktiska hindret är tills vidare Lukasjenkos eget uttalande om att Minsk inte har något mer att sälja utan kontrakt.
