Jens Asbjørn Bøgen
Det är en sak när varningen kommer från en enskild källa, men en helt annan när tre underrättelsechefer kommer med samma varning.
Tre av Europas ledande underrättelsechefer har i ovanligt tydliga ordalag redogjort för vad de ser byggas upp vid Rysslands västra flank. Bilden de målade upp var inte ett avlägset hot, utan ett som räknas i månader.
Den tjeckiske kontraspionagechefen Michal Koudelka, chefen för Lettlands statliga säkerhetstjänst Normunds Mežviets och chefen för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Thomas Nilsson uppgav för The Guardian i separata intervjuer förra veckan att Moskva förberedde ”mer beslutsamma åtgärder i Europa”, och varnade för att ett begränsat steg mot ett Nato-land nu är ett troligt scenario inom en snar framtid.
Koudelka var mest konkret om tidsplanen. Han sade att Ryssland inom ”månader, inte år” skulle kunna genomföra ”en begränsad invasion, provokationer under falsk flagg, en massiv påverkanskampanj” mot en Nato-stat, men betonade att europeiska tjänster arbetade för att förhindra detta.
En ”eskalera för att deeskalera”-handlingsplan
Chefen för tjeckiska BIS beskrev Kremls agerande som en strategi för ”eskalering för att deeskalera”: att driva konfrontationen så långt att europeiska regeringar drar slutsatsen att fortsatt stöd till Ukraina inte är värt risken.
Mežviets var mer återhållsam angående den operativa lägesbilden och förklarade att de lettiska tjänsterna inte såg ”några tecken på en omedelbart förestående attack”. Han medgav dock tecken på att Moskva förberedde sig för ”mer beslutsamma åtgärder i Europa” och pekade på en förändring som riktar sig specifikt mot järnvägs- och försvarsrelaterad infrastruktur i hela alliansen.
Nilsson, som leder Sveriges militära underrättelsetjänst Must, sade att han inte sett några allvarliga tecken på ett ryskt intresse för verkliga förhandlingar för att avsluta kriget i Ukraina.
Han kallade den sprängladdade drönaren som hittades i början av augusti på flygplatsen Leipzig/Halle för en ”gamechanger” och varnade för att sabotageaktionerna i hela Europa sannolikt skulle intensifieras under de kommande månaderna.
Leipzig förankrar det abstrakta hotet
Incidenten i Leipzig ger underrättelsechefernas varningar en konkret aktuell referenspunkt. På kvällen den 4 augusti upptäcktes och desarmerades en sprängladdad drönare nära ett ukrainskt fraktflygplan på flygplatsen, där Natos Strategic Airlift International Solution-flotta är stationerad.
Den 1 september förklarade den tyske inrikesministern Alexander Dobrindt för journalister: ”Den federala regeringen drar därför slutsatsen att Ryssland är ansvarigt för den hybrida attacken”, varefter Berlin stängde det ryska generalkonsulatet i Bonn och kulturcentret Ryska huset i huvudstaden.
Tusk tar upp tidsplanen i Sejmen
Underrättelsetjänsternas bedömningar överensstämmer med en varning som den polske premiärministern Donald Tusk uttalade några dagar tidigare.
I ett tal inför Sejmen den 17 september förklarade Tusk för ledamöterna att det fanns ”en verklig risk att drönare eller andra typer av projektiler kommer in på territoriet i ett eller flera Nato-länder vid den östra flanken”.
Han hävdade att målet med sådana attacker var att verka ”slumpmässiga” för att övertyga de allierade om att ”artikel 5 är mer teoretisk än praktisk till sin natur”. Den polske regeringschefen beskrev senhösten och vintern 2026 som den hittills mest kritiska fasen av kriget.
Inte alla europeiska tjänstemän är nöjda med varningsnivån. Jonatan Vseviov, statssekretär vid Estlands utrikesministerium, uppmanade européerna att ”behålla lugnet, fortsätta och stödja Ukraina”, och vände sig därmed mot en, som han kallade det, panisk diskussion i sociala medier om en rysk attack.
