Jens Asbjørn Bøgen
Utkast till budgetdokument visar att Ryssland planerar att täppa till finansieringshålet med statsobligationer.
Moskva förbereder sig för att öka statsskulden i en takt som inte setts på över tjugo år.
Enligt utkast till budgetdokument, som Reuters rapporterat om, planerar det ryska finansministeriet att emittera statsobligationer för biljoner rubel för att täppa till ett massivt finansieringshål.
Strategin markerar en skarp vändning från tidigare år. Kreml förlitade sig initialt på sin buffertfond för att finansiera militärutgifterna. Nu förväntar sig tjänstemän att statsskulden kommer att stiga från under 20 procent av den ekonomiska produktionen till omkring 24 procent under de kommande tre åren.
Enligt The Moscow Times skulle det vara den högsta nivån sedan 2002. Då återhämtade sig landet fortfarande från sin katastrofala skuldkris 1998, innan höga oljepriser räddade budgeten.
Trycker pengar för att täcka skulden
För att hålla systemet igång kliver statliga institutioner in direkt. ”Utan centralbankens stöd kommer vi inte att kunna finansiera budgetunderskottet ens i år”, konstaterade ekonomen Sergej Aleksasjenko. Centralbanken har slussat likviditet till kommersiella banker så att de kan köpa statsobligationer.
Andra experter varnar för att denna strategi medför allvarliga långsiktiga risker. Ekonomen Igor Lipsits beskrev den nuvarande strategin enkelt: ”Låna, låna, låna, och sedan ge ut pengar i utbyte mot lån.”
Han tillade att tillvägagångssättet har en direkt inverkan på stabiliteten. ”Allt detta förstör ekonomin”, menar Lipsits.
Militärräkningen stiger
Försvarskostnaderna är den drivande motorn bakom budgetökningen. Nästa år kommer det nationella försvaret att sluka 35 procent av alla statliga utgifter, enligt rapporter från The Moscow Times.
Jämfört med Rysslands BNP ligger försvarsutgifterna nu på cirka 7–8 procent – den högsta nivån sedan Sovjetunionens fall.
Enbart skuldbetalningar kommer snart att kräva mer än var tionde rubel i statsbudgeten. Innan konflikten började låg den siffran på drygt 4 procent.
”Kriget blir dyrare och dyrare för varje år”, betonade Aleksasjenko. Det övergripande ekonomiska trycket har till och med väckt larm bland västerländska underrättelsetjänster. FAZ rapporterade att en högt uppsatt diplomat beskrev de senaste amerikanska underrättelsebedömningarna tydligt: ”Ryssland håller på att förlora kriget.”
För vanliga hushåll kommer konsekvensen att bli högre priser och stramare budgetar. Som Lipsits varnade skapar Kreml ”enorma skulder som ryssarna kommer att behöva betala av under mycket lång tid.”
