Jens Asbjørn Bøgen
Människor lever längre än vid någon tidigare punkt i modern tid, men de sjukdomar som fyller de extra åren har skiftat dramatiskt.
En ny serie globala hälsoberäkningar som publicerats denna vecka kartlägger hur världen har åldrats, återhämtat sig från pandemin och fått en ny sammansättning av kroniska och psykiska tillstånd under nästan ett kvarts sekel.
Världshälsoorganisationens Global Health Estimates 2000–2023, som publicerades den 2 oktober, visar att demens har klättrat från den 19:e vanligaste dödsorsaken globalt år 2000 till den femte år 2023, och att dödsfallen i demens har trefaldigats under samma period.
Den globala medellivslängden nådde 73,3 år 2023, vilket nästan matchar siffran före pandemin på 73,4 år som noterades 2019.
Hälsosam medellivslängd, de år människor lever med god hälsa, låg efter på 62,8 år, fortfarande 0,4 år under 2019 års nivå.
Ett skifte från infektioner till kroniska sjukdomar
Icke-smittsamma sjukdomar står nu för den absoluta majoriteten av den globala dödligheten. De utgjorde 74 procent av alla dödsfall 2023, upp från 58 procent år 2000, och stod för åtta av de tio vanligaste dödsorsakerna i världen förra året.
Enbart ischemisk hjärtsjukdom orsakade ungefär 9,5 miljoner dödsfall 2023 och 210 miljoner förlorade friska levnadsår.
För första gången stod smittsamma sjukdomar för mindre än hälften av alla dödsfall i låginkomstländer, uppgav WHO.
”Att leva längre är en av folkhälsans stora framgångar”, sade dr Alain Labrique, chef för WHO:s avdelning för data, digital hälsa, analys och AI. ”Nästa utmaning är att se till att de extra åren levs med god hälsa, samtidigt som hälso- och sjukvårdssystemen är rustade för att möta befolkningars förändrade behov.”
En kraftig försämring av den psykiska hälsan efter pandemin
Rapporten följer också en brant försämring av den psykiska hälsan sedan pandemins början. Mellan 2019 och 2023 ökade den åldersstandardiserade sjukdomsbördan med cirka 20 procent för depressiva tillstånd och med nästan 45 procent för ångestsyndrom.
Tillsammans stod dessa två tillstånd för uppskattningsvis 110 miljoner förlorade friska levnadsår under 2023 genom för tidig död och funktionsnedsättning, enligt WHO.
Hjärt-kärlrisken varierar fortfarande kraftigt mellan regioner. Den individuella risken har ökat i regionerna Västra Stillahavsområdet och Sydostasien sedan 2000, även när andra delar av världen har minskat sin börda.
Labrique sade att siffrorna är avsedda att styra politiken, inte bara beskriva den. Data, sade han, ”ger länder underlag för att hjälpa till att utforma hälsopolitik och prioriteringar.”
