Jens Asbjørn Bøgen
Demens har klättrat från nittonde till femte plats som global dödsorsak.
En ny uppsättning globala hälsouppskattningar som släpptes denna vecka belyser en häpnadsväckande ökning av demens, som har klättrat från att vara den 19:e ledande dödsorsaken globalt år 2000 till den 5:e år 2023.
Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) Global Health Estimates 2000-2023, som publicerades den 2 oktober, har det totala antalet dödsfall i sjukdomen tredubblats under de senaste nästan tjugofem åren.
Även om omfattningen av denna ökning är alarmerande, noterar WHO att ökningen drivs av en komplex blandning av demografiska förändringar, framgångar inom folkhälsan och bättre data.
Fyra faktorer bakom ökningen
Tredubblingen av den globala demensdödligheten tillskrivs främst fyra faktorer:
-
Global befolkning som åldras: Fler människor runt om i världen lever till 70- och 80-årsåldern och längre – de åldersgrupper där risken för Alzheimers sjukdom och andra former av demens ökar exponentiellt.
-
Total befolkningsökning: Den rena expansionen av världens befolkning under den 23-åriga perioden har naturligtvis ökat det absoluta antalet äldre vuxna globalt.
-
Den epidemiologiska övergången: Historiska framgångar i kampen mot infektionssjukdomar, mödradödlighet och neonatala sjukdomar innebär att färre människor dör unga. För första gången stod smittsamma sjukdomar för mindre än hälften av alla dödsfall i låginkomstländer. Denna triumf har dock gjort det möjligt för en större del av världens befolkning att leva tillräckligt länge för att utveckla icke-smittsamma kroniska tillstånd som demens.
-
Förbättrad diagnos och certifiering: Större global medvetenhet, bättre kliniska diagnostiska verktyg och mer exakt rapportering av dödsorsaker på dödsattester har lett till ökad upptäckt och registrering av demens jämfört med år 2000.
En växande klyfta i friska år
Ökningen av demens illustrerar en bredare förändring inom global hälsa: icke-smittsamma sjukdomar driver nu den stora majoriteten av den globala dödligheten. De stod för 74 procent av alla dödsfall år 2023, upp från 58 procent år 2000, och utgjorde åtta av de tio ledande dödsorsakerna globalt förra året.
Den globala medellivslängden nådde 73,3 år under 2023, vilket nästan matchar siffran före pandemin på 73,4 år som registrerades år 2019. Den friska medellivslängden – de år människor faktiskt lever i god hälsa – låg dock på 62,8 år.
Denna klyfta mellan att leva längre och att leva friskare definieras alltmer av kognitiv och kronisk försämring.
”Att leva längre är en av folkhälsans stora framgångar”, säger Dr. Alain Labrique, chef för WHO:s avdelning för data, digital hälsa, analys och AI. ”Nästa utmaning är att säkerställa att dessa extra år levs i god hälsa, samtidigt som hälso- och sjukvårdssystemen är rustade för att möta befolkningens förändrade behov.”
Labrique noterade att siffrorna är avsedda att styra policy, inte bara beskriva den. När världen åldras kommer datan att ge länder de bevis som behövs för att omforma hälso- och sjukvårdssystemen kring kronisk vård och demensstöd.
Du kan fördjupa dig i WHO-rapportens globala dödlighetssiffror här.
