Kenneth Glad
Att stå upp för internationell rätt innebär ofta att kliva rakt in i politisk korseld. I decennier har människorättsförsvarare arbetat bakom kulisserna för att ställa makthavare till svars, med vetskapen om att rättvisa sällan uppnås utan motstånd. Nu har en av världens mest erfarna jurister fått det yttersta erkännandet för en livstid i frontlinjen.
Navi Pillay deltog i ett juridiskt seminarium i Tyskland när arrangörerna bad henne att sätta sig. Vid 85 års ålder fruktade hon att något fruktansvärt hade hänt hennes barn. I stället fick hon veta att hon hade vunnit Nobels fredspris 2026.
Den sydafrikanska juristen medgav att hon var chockad. ”Jag har hedrats i många sammanhang under mitt liv, men man förväntar sig inte mer vid 85 års ålder”, sade hon vid en presskonferens. ”Detta är det största och bästa pris jag har fått.”
Nobelkommitténs ledare Jørgen Watne Frydnes skämtade om att arrangörerna hade hänt svårt att nå henne före tillkännagivandet, skriver NRK. ”Om du ser ett norskt nummer ringa, svara i telefonen”, sade Frydnes.
Tidpunkten kändes symbolisk. Pillay fick nyheten i Nürnberg, den historiska stad där nazistledarna åtalades efter andra världskriget.
Fyra decennier av rättvisa
Pillay har ägnat över fyra decennier åt att forma modern internationell straffrätt. Hennes karriär inkluderar att ha tjänstgjort som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter från 2008 till 2014, vid sidan av centrala domarposter vid internationella domstolar.
Under sin tid som ledare för FN-tribunalen för folkmordet i Rwanda fick hon beröm för sin skarpa intellektuella förmåga. Tidigare kollegan Erik Møse berättade för NRK att hon visade en anmärkningsvärd hängivenhet och tillade: ”Jag själv uppskattade verkligen hennes humor.”
Hon tjänstgjorde också som domare vid Internationella domstolen och ledde stora utredningar. Nobelkommittén noterade att hon har ”konfronterat djup, strukturell diskriminering, segregation och exkludering.”
Rättsvetare betraktar henne som en grundläggande figur. Forskaren i internationell rätt Sofie Høgestøl sade till tv-bolaget att Pillay är ”en av de största professionella förebilderna man kan ha.”
Internationell konflikt med höga insatser
Utmärkelsen kommer samtidigt som internationella rättsliga organ står inför politisk press. Pillay ledde en FN-utredning som 2024 drog slutsatsen att både Hamas och israeliska styrkor begick krigsförbrytelser. Ett år senare skrev hon en debattartikel där hon hävdade att Israel begick folkmord i Gaza.
Den israeliska regeringen reagerade rasande. Israels utrikesministerium skrev på X att ”Joseph Goebbels applåderar säkert från helvetet” och kallade utmärkelsen en ”grotesk exploatering” för att legitimera anti-israeliskt hat.
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk hyllade beslutet och kallade det ”en gemensam seger för mänskliga rättigheter och kampen för rättvisa och ansvarsskyldighet.” Internationella brottmålsdomstolens president Tomoko Akane noterade att erkännandet är avgörande under attacker mot internationell rätt.
Fredsforskare berömde kommittén för att ha intagit en fast ståndpunkt. PRIO-direktör Haakon Gjerløw sade till NRK: ”Jag vill berömma kommittén för att inte ha fegat ur eller lämnat fältet på grund av eventuella reaktioner.”
Försvar av den globala ordningen
Människorättsgrupper välkomnade priset som ett avgörande försvar av globala standarder. Amnesty Internationals ledare John Peder Egenæs sade till NRK att internationell rätt ”måste gälla alla” och inte kan vara en meny för supermakter.
Norges statsminister Jonas Gahr Støre gratulerade Pillay och sade att han hoppas att priset stärker ansträngningarna för att skydda mänskliga rättigheter. Støre berömde hennes livslånga röst för rättvisa i Sydafrika, Rwanda och Palestina.
Den officiella ceremonin äger rum i Oslo den 10 december, årsdagen av Alfred Nobels död. Pillay valdes ut bland 287 nominerade kandidater, inklusive USA:s president Donald Trump.
Källor: NRK, The New York Times
