Andy Burnhams utspel väcker Brexit-spekulationer

Storbritannien har under det senaste decenniet ägnat mycket tid åt att försöka fastställa hur landets framtid utanför Europeiska unionen ska se ut.

Men med svårigheter att uppnå ekonomisk tillväxt och Brexits konsekvenser som fortfarande präglar brittisk politik, granskas landets relation till Bryssel återigen.

Nu signalerar premiärminister Andy Burnham att regeringen kan vara redo att ompröva en fråga som hans föregångare föredrog att lämna orörd.

I ett tal till parlamentet på måndagen bekräftade Burnham planer för ett stort toppmöte mellan Storbritannien och EU nästa månad och hävdade att Storbritannien måste vara villigt att granska sin långsiktiga relation med blocket.

Hans uttalanden har redan återupplivat en politisk debatt som har splittrat landet sedan den historiska folkomröstningen 2016.

Burnham vill ha ett nytt avtal med Bryssel

Premiärministern bekräftade att Storbritannien och EU kommer att mötas den 20 november, efter att ett tidigare toppmöte skjutits upp då förre premiärministern Keir Starmer avgick.

Burnham hoppas kunna använda mötet för att säkra avtal som syftar till att stärka det ekonomiska samarbetet.

Bland hans prioriteringar finns en närmare anpassning av livsmedelsstandarder, att koppla Storbritanniens system för handel med utsläppsrätter till EU:s motsvarighet, samt att utöka möjligheterna för unga att studera, arbeta och bo utomlands.

Regeringen anser att sådana åtgärder kan bidra till att minska handelshinder och främja ekonomisk tillväxt.

Men Burnham gjorde klart att hans ambitioner sträcker sig bortom enskilda avtal.

”Det ligger i Storbritanniens intresse att säkra ett avtal i linje med detta … Jag tror att våra chanser att göra det kommer att förbättras genom att vara öppna för en diskussion om vår relation med EU på längre sikt”, sade han till parlamentet.

Hans kommentarer tyder på att regeringen är beredd att diskutera bredare förändringar av Storbritanniens relation med EU snarare än att bara förbättra de befintliga arrangemangen.

Brexit är tillbaka på den politiska agendan

Burnhams ståndpunkt markerar en betydande avvikelse från den strategi som Starmer antog, vilken undvek att återuppta den splittrande debatten om Storbritanniens EU-medlemskap.

Den nya premiärministern, som stödde att stanna kvar i blocket under folkomröstningen 2016, anser att landet bör ompröva sina alternativ.

Han hävdar att Storbritanniens nuvarande relation med EU inte levererar de ekonomiska fördelar landet behöver.

”Om vi menar allvar med att främja tillväxt, kontrollera invandring, upprätthålla våra värderingar och säkerhet, är det en konversation vi måste ha. Att hålla fast vid status quo är inte tillräckligt bra för Storbritannien.”

Kommentarerna återupplivar frågor som många brittiska politiker hade hoppats var avgjorda när landet formellt lämnade EU.

I folkomröstningen 2016 stödde 52 procent av väljarna att lämna, medan 48 procent röstade för att stanna kvar.

Ett decennium senare anser Burnham att allmänheten bör tillåtas att ompröva vilken typ av relation Storbritannien vill ha med sina europeiska grannar.

Han har tidigare efterlyst en ”lugn, klarögd granskning” av de tillgängliga alternativen, inklusive möjligheten att återansluta sig till EU.

Oppositionsledare är redan splittrade

Burnhams uttalanden blottlade snabbt välbekanta splittringar bland Storbritanniens politiska partier.

Den konservativa ledaren Kemi Badenoch avvisade förslaget att en återgång till EU skulle ge en enkel lösning på Storbritanniens ekonomiska svårigheter.

Hon beskrev idén som ”lat tankegång” och argumenterade mot antagandet att ett förnyat medlemskap automatiskt skulle lösa landets problem.

Liberaldemokraternas ledare Ed Davey intog motsatt ståndpunkt.

Han anser att Storbritannien så småningom bör återvända som fullvärdig medlem av Europeiska unionen.

Deras kontrasterande svar belyser de politiska utmaningar som Burnham står inför när han försöker etablera en ny riktning för Storbritanniens Europapolitik.

Ett närmare samarbete om handel och andra praktiska frågor kan locka bredare stöd, men möjligheten att ompröva Brexit förblir betydligt mer kontroversiell.

Folkomröstningen kan ha skiftat sedan 2016

Burnham pekade också på opinionsundersökningar som tyder på att brittiska attityder till EU-medlemskap har förändrats sedan folkomröstningen.

Flera undersökningar har indikerat ett växande stöd för att återansluta sig till blocket.

Det stödet blir dock mindre tydligt när väljarna tillfrågas om de villkor som kan följa med medlemskapet.

Frågor som rör ekonomiska bidrag till EU:s budget och möjligheten att införa euron kan avsevärt minska entusiasmen för en återgång.

Premiärministern erkände vikten av den allmänna opinionen och upprepade att varje större beslut om Storbritanniens framtida relation med EU i slutändan skulle tillhöra väljarna.

För närvarande förespråkar han en mer pragmatisk strategi fokuserad på att förbättra samarbetet samtidigt som långsiktiga möjligheter hålls öppna.

”Jag är tydlig med att den allmänna opinionen för närvarande stöder en pragmatisk strategi som den jag föreslår”, sade han till parlamentet.

”Detta är det ledarskap vi behöver för att dra ett streck över ett decennium av drift och splittring och föra landet framåt.”