Glöm det gamla rådet om vatten som du har hört sedan du var barn.
Du har säkert hört rådet att dricka åtta glas vatten om dagen – en rekommendation som har upprepats i årtionden.
När en njurspecialist vid Dartmouth Medical School i USA började undersöka forskningen bakom rådet gjorde han dock en överraskande upptäckt.
Det fanns inga vetenskapliga belägg för att alla människor behöver dricka just åtta glas vatten varje dag.
Heinz Valtin, professor emeritus i fysiologi vid Dartmouth Medical School, publicerade 2002 en vetenskaplig genomgång i tidskriften American Journal of Physiology.
Efter att ha granskat forskningen konstaterade han att det saknades stöd för den välkända rekommendationen.
Valtin, som var specialist på njurarnas funktion och kroppens vätskebalans, beskrev den så kallade 8×8-regeln som en seglivad myt snarare än ett medicinskt faktum.
Så uppstod regeln
I sin genomgång spårade Valtin rekommendationen till ett äldre råd från den amerikanska organisationen Food and Nutrition Board.
Där angavs att kroppen behöver ungefär en milliliter vatten för varje kilokalori man får i sig genom maten.
Rekommendationen innehöll dock en viktig detalj som med tiden tycks ha fallit bort.
En stor del av vätskebehovet täcks nämligen redan genom maten vi äter.
När rådet fördes vidare försvann den förklaringen allt oftare. Kvar blev den enkla uppmaningen att dricka åtta glas vatten om dagen, trots att det saknades vetenskapligt stöd för att just den mängden passar alla.
Så mycket vatten behöver kroppen
I stället för att rekommendera en bestämd mängd vatten till alla har amerikanska National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine tagit fram riktvärden för det totala dagliga vattenintaget.
Enligt dessa ligger ett tillräckligt intag på omkring 2,7 liter för kvinnor och 3,7 liter för män.
Det betyder däremot inte att man behöver dricka hela mängden som vanligt vatten.
Riktvärdena omfattar all vätska som kroppen får i sig, både genom vatten, andra drycker och mat.
Ungefär 20 procent av det totala vattenintaget kommer från maten, medan resten kommer från olika drycker.
Enligt rapporten kan de flesta friska människor dessutom tillgodose sitt vätskebehov genom att helt enkelt dricka när de känner sig törstiga.
Även amerikanska National Heart, Lung, and Blood Institute framhåller att vätskebehovet kan täckas på flera sätt, bland annat genom frukt och grönsaker som innehåller mycket vatten.
Hur mycket vätska kroppen behöver varierar samtidigt från person till person.
Kroppsstorlek, fysisk aktivitet, temperatur, höjd över havet och hälsotillstånd spelar alla in. Även vissa läkemedel, exempelvis vätskedrivande mediciner, kan påverka behovet.
En byggnadsarbetare som arbetar utomhus i sommarvärmen behöver därför betydligt mer vätska än någon som tillbringar arbetsdagen på ett luftkonditionerat kontor.
Kroppens signaler kan ge vägledning
I stället för att räkna antalet glas rekommenderar forskarna bakom rapporten att de flesta friska vuxna i första hand lyssnar på kroppens törstsignaler.
Även urinens färg kan ge en viss fingervisning om vätskebalansen.
Ljusgul urin brukar ses som ett tecken på att kroppen har fått tillräckligt med vätska.
Samtidigt varnade Heinz Valtin för att dra alltför långtgående slutsatser av urinens färg. Mörk urin behöver inte nödvändigtvis betyda att man är kraftigt uttorkad.
Det finns dock grupper som behöver vara särskilt uppmärksamma på sitt vätskeintag.
Äldre personer kan ha en svagare törstkänsla, medan små barn riskerar att snabbt bli uttorkade vid exempelvis magsjuka eller feber.
Den som tränar hårt, arbetar utomhus i värmen eller har feber förlorar också mer vätska än vanligt och behöver därför vara noga med att ersätta förlusten.
För de flesta friska vuxna är slutsatsen däremot enkel: det finns ingen anledning att tvinga i sig åtta glas vatten varje dag bara för att följa en gammal tumregel.