Kenneth Glad
Vi skrollar i timmar genom flöden fyllda med smarta knep, märkliga sägner och snabba recept. Den här vurmen för korta inlägg känns som ett modernt fenomen. Men hungern efter korta, oväntade fakta uppstod faktiskt för flera hundra år sedan.
Långt före internet förstod den engelske författaren Thomas Lupton hur man fångade allmänhetens uppmärksamhet. År 1579 publicerade han en bok som påminner om ett modernt flöde i sociala medier.
Enligt The Conversation fick Luptons verk titeln ”A Thousand Notable Things”. Boken innehöll omkring 1 000 korta, till synes slumpmässiga texter fyllda med allehanda råd.
Läsarna kunde hitta tips om hur man förhindrar att vin surnar, precis bredvid ett kakrecept. Strax därunder kunde det finnas ett botemedel mot akne eller ett knep för att laga glas.
Magiska och medicinska råd
Vissa av råden var rentav farliga med dagens mått mätt. För att bota sömnlöshet rekommenderade boken enligt The Conversation att man lade giftiga bolmörtsfrön på pannan.
Andra avsnitt hade en mer ockult prägel. Läsare som fruktade att de hade drabbats av en förbannelse uppmanades att gömma en fjäder fylld med flytande kvicksilver under sängkläderna.
Sidorna var också fyllda med sägner, bland annat en berättelse om rödhakar som täcker döda kroppar med mossa. Även om dessa botemedel låter märkliga i dag betraktade många av renässansens lärda dem som avancerad medicin.
Lupton hämtade sina uppgifter från några av tidens främsta tänkare. Framför allt förlitade han sig på Antoine Mizauld, en medicinsk forskare från Paris som tjänstgjorde hos den franska drottningen.
En bästsäljare i över 250 år
Konceptet blev en enorm succé. Redan i bokens inledning förklarade Lupton varför korta utdrag fungerade så bra. Han menade att läsarna föredrog ”märkligheter och variation” framför att ”matas för länge med en enda föda” i böcker som bara behandlade ett ämne.
Enligt The Conversation följde hans verk en europeisk trend med praktiska handböcker som hade sitt ursprung i Italien. Dessa böcker behandlade allt från alkemi till biodling.
Formeln blev så framgångsrik att boken fortsatte att ges ut från tiden för Sir Francis Drakes världsomsegling ända fram till 1827, då det första fotografiet togs. Under mer än 250 år utkom den i minst 33 upplagor.
Få exemplar finns kvar i dag, men handskrivna anteckningar visar hur ägarna använde böckerna. Samlaren Frances Wolfreston strök under botemedel mot gikt, medan en annan läsare markerade råd mot hjärtbesvär, tandvärk och sömnlöshet.
Historien upprepar sig
Ett exemplar i Wellcome Collection innehåller få anteckningar, men någon har markerat en särskilt bisarr berättelse. En tysk bonde dog efter att ha drabbats av svåra smärtor i sidan. När en kirurg öppnade hans kropp hittade han stora träbitar och fyra stålknivar. Det märkliga fyndet skylldes på djävulen.
Redan på 1500-talet oroade sig kritiker för distraktion och informationsöverflöd, något som påminner om dagens varningar för digital ”brain rot”. Men Lupton hade en mer positiv syn. Genom att omvandla latinska texter till lättbegripliga engelska utdrag gjorde han kunskap tillgänglig för människor som annars hade behövt tillgång till hela bibliotek.
Snart får denna del av historien nytt liv. Med stöd av University of Glasgow och Herzog August Bibliothek i Tyskland kommer Mitchell Library i Glasgow att ställa ut böckerna från januari till mars 2027.
