Startsida Utrikes Höga bränslepriser och oro för demokratin fick republikanska väljare att...

Höga bränslepriser och oro för demokratin fick republikanska väljare att byta sida

A_voter_walks_towards_Aitkin_Public_Library_for_the_Special_Election_held_on_April_14,_2026_in_Aitkin,_Minnesota
Lorie Shaull / CC BY 4.0

I politiskt splittrade länder kan lojaliteten till ett parti kännas lika stark som familjebanden kring julbordet. Väljare byter sällan politisk sida. Men de senaste amerikanska valen visar att även den mest orubbliga lojalitet kan börja krackelera.

Vid det amerikanska mellanårsvalet bröt tusentals tidigare trogna republikanska väljare med sitt vanliga parti, även i delstater där Donald Trump vann övertygande 2024. Stigande bränslepriser satte press på hushållens ekonomi. Samtidigt fick oron för demokratins framtid vissa väljare att vända sitt parti ryggen.

Enligt en undersökning från Associated Press, där nästan 80 000 väljare deltog, var demokratins tillstånd den näst viktigaste frågan efter ekonomin. Mer än tre av tio tillfrågade angav den som sin allra största oro.

För statsvetare väckte resultaten en viktig fråga.

Tidigare forskning har nämligen visat att amerikanska väljare är extremt lojala mot sina partier. En studie publicerad av Cambridge University Press visade att väljare ofta ursäktar regelbrott från politiker i det egna partiet hellre än att stödja motståndarsidan.

Så varför började vissa republikaner plötsligt byta sida?

Forskaren avslöjar tvivlen under ytan

Statsvetaren Laurits Florang Aarslew hävdar i en artikel i den danska vetenskapspublikationen Videnskab att tidigare studier delvis har mätt fel saker.

I sin studie från 2026, publicerad i British Journal of Political Science, undersökte han hur 8 800 amerikaner reagerade på olika valscenarier. Deltagarna fick bland annat ta ställning till rättvisa valsegrar och brott mot demokratiska spelregler, såsom valfusk och gerrymandering – när valkretsgränser ritas om för att gynna ett visst parti.

Resultaten visade att få väljare var beredda att gå över till motståndarsidan direkt. Även när det egna partiet hade gjort sig skyldigt till uppenbart valfusk valde endast åtta procent att stödja oppositionen, enligt Aarslew.

Däremot valde 20 procent en oberoende kandidat. Annan forskning visar också att missnöjda väljare ibland helt enkelt stannar hemma på valdagen.

Men under ytan var förändringen betydligt större.

Med hjälp av skalor där deltagarna fick bedöma sina känslor inför olika partier kunde Aarslew visa att känslan av samhörighet med det egna partiet minskade med upp till 28 procentenheter när partiet bröt mot valreglerna.

Även de mest trogna väljarna började alltså känna sig mindre positiva till sitt eget parti.

Så börjar partilojaliteten vittra sönder

Ett enstaka regelbrott får sällan en trogen väljare att byta parti över en natt. Men när demokratiska spelregler överträds gång på gång kan förtroendet gradvis försvagas, förklarar Aarslew.

När lojaliteten väl har börjat svikta kan även vardagliga problem, som höga bensinpriser, bli droppen som får bägaren att rinna över.

Senatsvalet i Kansas ger ett tydligt exempel på hur republikanernas väljarbas har splittrats.

Enligt uppgifter från Associated Press väljarundersökning stödde 13 procent av de republikanska väljarna demokraten Adam Hamilton. Bland republikanska väljare som inte identifierade sig med MAGA-rörelsen var stödet hela 31 procent.

Bland MAGA-väljarna låg det däremot på endast en procent.

Med nästa presidentval två år bort står båda de stora amerikanska partierna inför en viktig lärdom.

Väljare gör sällan uppror över en natt. Men varje brott mot demokratins spelregler kan försvaga banden mellan ett parti och dess anhängare.

Och när förtroendet väl har börjat spricka kan även de mest lojala väljarna till slut vara beredda att vända sitt parti ryggen.

Ads by MGDK