WHO pekar ut riskerna bakom den väntade cancerökningen.
Hälsan är något de flesta tar för givet så länge allt fungerar som det ska.
Mitt i vardagens alla måsten är det lätt att skjuta tankarna på sjukdomar och framtida hälsorisker åt sidan.
Samtidigt sker stora förändringar som kan få betydelse för miljontals människor. Medicinska framsteg har gjort det möjligt att behandla sjukdomar som tidigare innebar betydligt sämre chanser att överleva.
Trots det finns det anledning till oro. Internationella prognoser visar nämligen att utvecklingen kan bli betydligt mer utmanande under de kommande årtiondena.
Kraftig ökning väntas
Allt fler som drabbas av cancer överlever i dag jämfört med tidigare.
I Sverige har den relativa femårsöverlevnaden ökat kraftigt sedan 1970-talet
På global nivå ser framtidsutsikterna däremot betydligt mörkare ut.
I en rapport varnar Världshälsoorganisationen WHO för att antalet nya cancerfall i världen kan stiga till närmare 35 miljoner per år 2050. Det kan jämföras med omkring 20,6 miljoner fall 2024.
Enligt WHO motsvarar prognosen en ökning med 67 procent. Redan i dag dör närmare tio miljoner människor av cancer varje år.
Det finns flera förklaringar till den väntade utvecklingen. En växande och åldrande befolkning spelar en viktig roll, men även levnadsvanor och miljöfaktorer bidrar.
Bland riskfaktorerna finns tobaksbruk, alkohol, ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, övervikt, infektioner och luftföroreningar.
Elisabete Weiderpass, chef för WHO:s cancerforskningsorgan IARC, beskriver hur bilden förändras och hur faktorer som fetma, stillasittande och förorenad luft får allt större betydelse.
Särskilt övervikt lyfts fram som ett växande problem.
Många länder har haft svårt att bromsa utvecklingen, och WHO bedömer att cancerfall kopplade till fetma kan innebära en allt större belastning på sjukvården under de kommande 20 till 30 åren.
Skillnaderna är stora
Samtidigt finns det positiva tecken. Tobaksbruket har minskat globalt sedan 2010, och vaccin mot HPV ingår numera i de nationella vaccinationsprogrammen i en stor majoritet av världens länder.
Förutsättningarna för att förebygga och behandla cancer skiljer sig däremot kraftigt mellan olika delar av världen.
I länder med begränsade ekonomiska resurser är tillgången till screening, läkemedel och effektiv behandling ofta betydligt sämre.
Det får också konsekvenser för överlevnaden. För flera cancerformer är andelen patienter som fortfarande lever fem år efter diagnosen avsevärt högre i rikare länder.
Livmoderhalscancer är ett tydligt exempel. I delar av Europa och Nordamerika har sjukdomen blivit alltmer ovanlig, medan den fortfarande är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i flera länder söder om Sahara.
WHO betonar därför att de medicinska framstegen inte är tillräckliga på egen hand.
För att bromsa den väntade ökningen krävs större satsningar på förebyggande åtgärder, tidigare upptäckt och bättre tillgång till behandling – inte minst i de delar av världen där behoven är som störst.