När världens mäktigaste ledare möts bakom stängda dörrar fruktar mindre nationer ofta att de ska få betala priset. Gränser kan snabbt förändras. Den här veckan väcker ett sällsynt toppmöte i Asien ny oro runt om i Europa.
På torsdag kommer Xi Jinping, Donald Trump och Vladimir Putin att träffas för ett gemensamt samtal under APEC-toppmötet i Shenzhen, rapporterade TV 2. Det blir deras första gemensamma möte. Även om mötet främst tycks ha symbolisk betydelse oroar sig europeiska tjänstemän för att ledarna skulle kunna ingå en hemlig överenskommelse på Europas bekostnad.
Andreas Forsby, seniorforskare vid Dansk Institut for Internationale Studier, varnade i en intervju med TV 2 för att de tre egensinniga ledarna skulle kunna försöka rita om världskartan. Han tvivlar dock på att ett två timmar långt samtal skulle kunna lösa stora internationella kriser. Trump möter inrikespolitiska begränsningar, Washington motsätter sig att involvera Peking och Moskva i kriget mot Iran, och Kina vill att USA och Ryssland ska gå i spetsen för kärnvapennedrustningen.
Kina var sist med att bekräfta torsdagens toppmöte, noterade Forsby. Dröjsmålet signalerade att Peking har ett övertag i egenskap av värdland och föredrar noggranna förberedelser framför hemliga uppgörelser. Trots det gick Xi med på mötet eftersom värdskapet placerar Kina i centrum för den globala diplomatin.
Ekon från Jalta
I Moskva underströk den ryske utrikespolitiske rådgivaren Jurij Usjakov vad som står på spel.
”Betydelsen och symboliken i detta möte är svår att överskatta”, sade han på måndagen, enligt TV 2. Att bara få sitta vid samma bord som Washington och Peking innebär en diplomatisk seger för Moskva.
Rasmus Brun Pedersen, docent vid Aarhus universitet, sade till TV 2 att toppmötet innebär ett erkännande av Rysslands ställning som global stormakt och ger legitimitet åt landets politik i Östeuropa. Även utan direkta samtal om Ukraina är tidpunkten anmärkningsvärd, eftersom förhandlingar redan pågår. Medan Washington och Moskva förhandlar direkt fortsätter Peking att finansiera Rysslands krig genom att köpa rysk olja.
För många européer väcker situationen minnen av Jaltakonferensen i februari 1945, då Churchill, Roosevelt och Stalin möttes på Krim, bara några månader innan andra världskriget tog slut. Deras överenskommelse bidrog till att delar av Europa hamnade under sovjetisk kontroll utan fria val.
Pedersen sade till TV 2 att alla tre ledarna nu föredrar inflytelsesfärer framför den liberala världsordningen, vilket ökar risken för nya ryska påtryckningar mot Ukraina, Östeuropa, Baltikum och Arktis.
Europa gör motstånd
Danmarks tidigare försvarsattaché Carsten Rasmussen varnade nyligen för att Europa riskerar att ”hamna på menyn vid en stormaktsbuffé”, rapporterade TV 2. Pedersen håller med om att Europa måste göra motstånd. Han menar att kontinenten behöver stärka sin politiska, institutionella, militära och ekonomiska förmåga så att utomstående makter inte kan diktera dess gränser eller säkerhetsordning.
Motståndet börjar med att Europa tar plats vid förhandlingsbordet. Pedersen anser att Finlands president Alexander Stubbs nyliga uppmaning till direkta förhandlingar med Ryssland i huvudsak är rimlig. Ett deltagande i sådana samtal kommer att tvinga Europa till smärtsamma kompromisser, men att stå utanför skulle försätta kontinenten i ett betydligt sämre läge.
Europa kommer också att behöva förlita sig mer på regionalt och lokalt samarbete, exempelvis mellan de nordiska länderna och inom Coalition of the Willing, noterade Pedersen.
Till skillnad från Europas benägenhet att tänka kortsiktigt planerar dess rivaler långt framåt, även när de själva är under press. ”När globala regler och institutioner eroderar och stormakter blir djärvare”, varnade Forsby i intervjun med TV 2, ”måste Europa vara vaksamt på dessa trilaterala toppmöten.”