Ida Hansson
Från och med idag införs civilplikt i Sverige som en respons på den ryska diktatorns krig mot Ukraina och hoten från Putinregimen.
Regeringen har beslutat att förstärka Sveriges försvar med anledning av det allvarliga säkerhetspolitiska läget.
Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin framhåller att detta beslut, som fattades tre dagar före julafton, är resultatet av ett snabbspår på försvarsdepartementet och MSB med erfarenheterna från Ukraina i åtanke.
Civilplikten, som träder i kraft från den 19 januari, fokuserar konkret på den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet.
Personer med relevant utbildning inom dessa områden kommer omfattas av civilplikt för att förstärka Sveriges motståndskraft vid ett eventuellt väpnat angrepp. Det meddelar Regeringskansliet.
Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år ingår i Sveriges totalförsvar och förväntas delta i förberedelser för krig om så krävs. Det framgår på MSB’s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) hemsida, Krisinformation.
Det kallas totalförsvarsplikt och omfattar tre typer av plikter: värnplikt inom det militära försvaret, civilplikt inom exempelvis räddningstjänsten eller Försvarsmakten samt allmän tjänsteplikt vid höjd beredskap.
De vapenfria utbildningarna avskaffades 1995 och benämndes sedan som civilplikt, men ingen civilpliktig har långtidsutbildats sedan 2008.
År 2024 hoppas regeringen kunna utbilda 300 personer inom civilplikten och ännu fler år 2025.
Civilpliktens mål är att säkerställa att viktiga samhällsfunktioner kan upprätthållas och omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring, enligt förklaringen från MSB.